Storm ute efter trevlig kväll

Oj vad det stormar ute nu. Blir bara allt kraftigare. När jag kom hem vid 21-tiden, hann paraplyet vända sig ut och in flera gånger medan jag gick den korta sträckan från busshållplatsen och hem. Nu har vindarna alltså ökat på ännu mer. Låter väldigt högljutt där ute. Jag gick till jobbet i morse, för jag visste inte om det skulle vara för halt att cykla. Eftersom det regnade och såg eländigt ut nu på kvällen, tog jag bussen istället för att promenera hem.

Jag var på en väldigt trevlig spontanbestämd efter-jobbet-träff på en krog i stan. Vi hade seriösa diskussioner om livskriser och annat. Även om det kanske är lite deppiga teman, så blev jag väldigt uppåt och är nöjd med kvällen. Ibland är det skönt att prata av sig lite :) Och vi fick även med positivare samtalsämnen.

Som så ofta på kvällarna, är jag jättetrött nu, så jag tror jag däckar i säng. 

Helgsummering; vintersol, bio, Babel, mm

Vilken underbart solig helg det har varit! Jag har varit ute och gått i solen både idag och igår. Igår hann det dock växla mellan olika vädervarianter under min promenad - snöblandat regn och regn varvade med solen. Trottoarerna var slaskiga, så mina läderkängor var fortfarande blöta igår kväll...

Promenadvy igår, Östra hamnen

Igår kväll promenerade vi till stan också, för då hade det frusit på, och därmed lite väl läskigt att cykla. Vi var och såg den senaste Bondfilmen Skyfall på bio. Det blev helt fullsatt i salongen och folk hade fått vända också, hörde jag idag. Vi var ute i tid och fick bra platser. Filmen var helt sevärd. Det är inte min genre av film, och jag har inte sett många Bondfilmer innan, kanske någon för en massa år sen... Tyckte att det nog vore bra som filmintresserad att se en sådan också. Det var maffigt med Adeles Skyfall-låt på hög biovolym snyggt och konstnärligt illustrerad med snuttar från filmhandlingen invävda i de vackra bildintrycken vid introt. Vad jag hade glömt bort var att jag lever mig in så dant i handlingen och skräms av plötsliga läskiga händelser, så att jag då kan råka skrika till... Det hände förstås, och jag och min kompis hade svårt att hålla oss för skratt sen.

Idag har jag varit på gospelmässa och sjungit, vilket var väldigt trevligt. Vi har en duktig kördirigent, som är lätt att följa och som ger bra instruktioner. Körgemenskapen är fin också. Fikade tillsammans efteråt på kyrkkaffet, flera av oss. Det var ett par minusgrader i morse, när jag promenerade till kyrkan.

Inser att jag borde byta till vinterdäck på bilen snart. Hoppas vädret är ok för det nästa helg. En vinter för några år sen hann bilen vara rejält övertäckt med snö, när jag väl hann ta mig tid till däckbyte. Då fick jag först skotta fram bilen...

Vy  genom sovrumsfönstret i morse

Tittar på Babel parallellt med att jag skriver. Min gamla favoritförfattare John Irving har intervjuats. Han är tydligen aktuell med en ny roman nu. Måste kolla upp... Så många böcker på vill-läsa-listan... Nu kom Bodil Malmsten dit också. Henne har jag inte läst mycket av, men jag tycker hon verkar intressant som person. Hon har kommit ut med en skrivtipsbok av något slag nu. Ska nog koncentrera mig bättre på programmet nu.

Vintrig skrivarmorgon

Vaknade upp till en vintrig morgonvy med ett snötäcke där nu inte gräset längre sticker fram. Temperaturen ute var runt nollan. Utanför mitt fönster finns ett träd med rostbruna löv. Det såg vackert ut när solen väl kom
fram.

De första timmarna efter frukosten har jag suttit och bearbetat min resetext. När jag sen ville ta en paus för att gå ut och gå, blev det plötsligt alldeles grått ute och ner kom något snöblandat regn. Jag satte på datorn igen, och tänkte skriva några rader här på bloggen också innan jag gör ett nytt försök med promenad. Redan nu har det klarnat lite. Ett viktigt syfte med min tänkta promenad är också att ta foton, annars hade jag nog gått ändå, trots nederbörd.

Jag kom inte speciellt långt med resetexten, men det känns bra att jag ändå är igång. Jag har en stor inspiration för skrivandet generellt just nu. Däremot kom jag nyss till ett läge, där en paus skulle behövas, för att orka vidare. Nu skiner solen på bra igen. Temperaturen har åkt upp till 5 grader. Bäst jag skyndar mig ut...

Magont, vinter och skrivarinspiration

Vy genom mitt fönster vid 18-tiden idag

Härligt att det är helg och ledighet! En väldigt tung vecka har det varit på många sätt. Inte nog med det. Idag har jag jätteont i magen. Haft lite smygande under veckan, mer igår och riktigt smärtsamt nu. Fy. Får väl gå till apoteket imorgon om det inte lättar. En fredagkväll vill man ju egentligen skämma bort sig med lite gott att äta och dricka, men försöker ta det försiktigt. Åt dock lite vitchokladöverdragna cashewnötter tidigare ikväll. Det är nog ungefär ett år sen jag senast hade stressont i magen. Får ta hand om mig bättre.

Nu är vintern här, för stunden i alla fall. Igår kväll kom första snön, som ännu ligger halvtunn på marken. Vi har haft 2-3 grader de senaste två dagarna. Det är en speciell kombination ute nu med både lite snö och ännu delvis de vackra höstfärgerna kvar. Till det tittade solen fram några gånger idag - underbart :) Såg att vissa träd vid torget och däromkring hade de gula löven kvar på undre halvan av grenarna, medan det var glest på de övre. Hur vackert jag än tycker det är, lider jag dock lite av att frysa också... Men det ska jag inte fördjupa mig i nu.

Jag fick nog även i år - liksom förra året - en riktig skrivarkick efter helgens skrivarkurs, konstaterar jag nu. Bloggen har fyllts på flitigt under den gångna veckan. Jag försöker nu ta fasta på en viktig sak som togs upp under kursen, nämligen bearbetning av texter. Istället för att bara skriva nya texter bör man gå igenom vad man skrivit under åren och bearbeta sitt material. Idag tog jag fram mina kladd och försök till utkast till en text om förra vinterns utlandsresa. Trots att det har gått väldigt trögt med den, har jag inte helt velat ge upp tanken om att få ihop en vettig skildring. Nu har den legat orörd jättelänge, i månader, tills jag nyss tog upp den. Jag läste igenom det hela och strök under sådant jag tror mig kunna använda. Imorgon vill jag jobba vidare med texten och redigera vid datorn utifrån dagens små tankar.

Snart börjar Skavlan, som jag missat de senaste fredagarna, då jag inte varit hemma. Skönt med en helg på hemmaplan. Har väldigt lite planerat, vilket känns bra och sunt. 

Lunchsamtal och filmkväll

Tog ett bra spontanbeslut att gå tidigare från jobbet idag, när solen sken. Min låga motivation har inte ökat något avsevärt, så det var bra att passa på att flexa lite. Direkt när jag kommit hem tog jag en timmes promenad och hann därmed njuta av de sista solstrålarna som successivt försvann strax innan jag hann tillbaka hem. 

Ljuspunkterna under mina dagar har varit trevliga lunchträffar med vänner både igår och idag, där vi samtalat om viktiga saker. Fick med mig många bra tankar, reflektioner och tips, som jag ska försöka komma ihåg. Blev också påmind och peppad att våga fast det känns jobbigt och läskigt. Gårkvällens körövning gav också glädje.

Ikväll har jag tittat på en mysig fransk film Mina eftermiddagar med Margueritte, ett relationsdrama. En ny vänskap mellan en medelålders man med barndomstrauman - spelad av Gérard Depardieu - och en gammal dam. Damen introducerar den godhjärtade mannen med lässvårigheter till litteraturens värld, när de lär känna varandra på en parkbänk. Helt sevärd med mycket värme.

Livskris eller nåt...

Bara några rader innan jag lägger mig. Jag har precis varit på en väldigt bra teaterföreställning, Ett riktigt fynd, som Åbo svenska teater varit här på Alandica och spelat. De fyra skådespelarna var riktigt duktiga, speciellt en av dem som hade så otroligt många olika roller. Det var mycket humor. Själv har jag tyvärr varit lite nere de senaste dagarna, så jag lyckades inte få upp mitt glada sinne helt fullt.

Jag har sådana dagar på jobbet nu, då självförtroendet varit lågt. Likaså motivationen. Känns som om jag är på fel plats just nu, men ser inte något snabbt sätt att förändra det. Däremot funderar jag längre framåt och försöker informera mig om saker och ting. Men även på det privata, personliga planet känns det lite jobbigt. Vet inte om det är en smärre livskris eller vad jag riktigt hamnat i. Samtidigt tänker jag att det är väl västvärldslyxproblem egentligen, att så stor nöd går det väl inte på mig. Har ju jobb, inkomst, hem och vänner, mm. Ändå kan det kännas så tungt.

Trots att tanken på att genomföra livsförändringar kan inge hopp och lättnad, är det läskigt också. Ska man våga ge upp något tryggt man har för något nytt lite osäkrare - som ändå kanske känns mer rätt? Speciellt nu, när jag känner mig lite så där "grundtrött" på något sätt, är det svårt att tro att jag klarar av vissa utmaningar. Gäller att påminna mig själv om att tro på mig själv. Lyssna inåt.

Innan man riktigt har hittat till livsförändringarna får man försöka göra det bästa av det som är nu - känns som jag konstaterat något liknande tidigare också :) Har i alla fall bokat in lunchträffar med trevliga vänner resten av veckan. Det ger välbehövliga pauser från i övrigt tunga dagar.

Tystnad, stillhet och höstsol

Idag var jag tillbaka till min vardagsverklighet efter det fantastiska, lite avskärmade livet under skrivarretreaten i helgen, då jag fick fokusera på den kreativa delen av mig. Idag var det lite annat. Budgeten för min enhet skulle förhandlas om, så jag fick raskt sätta igång med de sista kalkyleringarna och förberedelserna i morse. Livets kontraster.

Äntligen har solen hittat fram idag. Den har varit en sällsynt syn under denna höst. Jag var bara tvungen att fota lite på lunchen idag. Efter jobbet var jag och klippte mig, och senare cyklade jag till affären och handlade matvaror. Nu har jag installerat mig i soffan. Fått över dagens fotoskörd till datorn från kameran. Nu när jag väl ska skriva har jag - som ofta - hunnit bli trött. Jobbet tar för stor del av mitt liv, konstaterar jag än en gång. Jag ska ändå få ner några tankar om helgen ännu. Det blir nog bara små spontana glimtar av det, för jag har för avsikt att läsa igenom kursanteckningarna, och verkligen plocka ut viktiga kom-ihåg-saker därifrån.

Något som jag verkligen vill ta med mig från helgen, förutom allt om själva skrivandet, är det här med tystnad. Att komma ihåg att stanna till i stillhet och tystnad regelbundet, för att höra och känna mig själv, innerst inne. Det i sig gynnar nog skrivandet också. Framför allt är stillheten viktig för välmåendet generellt, speciellt i vårt hektiska stressamhälle med alla krav det ställer. Hur svårt är det inte att försöka sitta i stillhet och tystnad och bara vara. Tankar om allt möjligt kommer och går. Vår meditationshandledare sa många kloka saker om det. Vi är inte våra tankar eller känslor. Vi kan observera dem liksom utifrån när de kommer och går. Tankarna kan sorteras in i olika kategorier - jobb, minnen, planer, etc. Vi kan lära oss att vara utomstående observatörer av våra tankegångar. Det kräver en hel del övning.

Under retreaten var det tänkt att vi skulle vara tysta under måltiderna. Det är ju väldigt ovant i vår kultur, att sitta vid samma bord och inte samtala. Vi hade en hel del diskussioner om det i gruppen. Jag tror att det var sunt och nyttigt i sammanhanget, att verkligen få tid till sig själv utan distraktion av annat. Däremot kände vi många, att vi gärna också ville prata och lära känna varandra. Vi hann dock genom texterna, och under de gånger vi kom överens om att avvika från reglerna, dela med oss av våra liv för varann. Det i sig var också en väldigt givande och viktig del av helgen.