Camping, egentid och att hitta framgångar på sitt eget sätt

Underbart att vakna till fågelkvitter, att lugnt somna om och lite senare vakna till samma vackra kvitter igen. Det fick jag uppleva i morse när jag vaknade i mitt tält. Igår hann jag ångra flera gånger att jag beslutat mig för en campingnatt till, när det var så himla kallt. Men att få sova bra - riktigt påbyltad med många lager kläder i en tjock sovsäck - och vakna till en ljuvlig morgon mitt i naturen gjorde det verkligen värt det. 

Jag känner också att jag liksom övervunnit en utmaning, när jag haft en del bävan då jag ensam planerat och genomfört detta. Nu är tröskeln mycket mindre nästa gång. Som tur hade jag planerat att träffa vänner på midsommarafton, för jag hann ändå känna av ensamhet flera gånger under helgen. Jag behövde nog egen tid också, men hade sett fram emot att träffa lite likasinnade på campingen, som visade sig vara rätt glest befolkad. Ytan var väldigt stor och just tältgästerna var få jämfört med dem som bodde i stugor eller i sina campingbilar. Campingen låg väldigt naturskönt i en historisk omgivning. Jag gick längs en vandringsled både igår och idag. Har fått så stora doser av naturkontakt, mycket barfota på gräsmattor och några dopp i havet.

Jag har under de senaste månaderna fått rådet från olika håll att ta mig iväg på en retreat, att få tystnad och lite avstånd från allt, så att jag liksom hinner "lyssna inåt" och överhuvudtaget vila hjärnan från alla aktiva tankar. Kanske var det här ett litet steg på vägen, att ensam campa. Trots att jag gått framåt med många saker i livet alltmer mot vad jag egentligen vill göra och hur jag vill leva, så känner jag mig fortfarande ofta vilsen. Funderar var min plats i livet är och vad jag är ämnad för att göra och tillföra världen/omgivningen.

Lyfte ett rätt passande "uppmuntringskort" av Katri Syvärinen, Anna valosi loistaa - rohkaisukortit heter de, ungefär Låt ditt ljus lysa. Att lyckas på mitt eget sätt handlar kortet om, jämfört med vad man generellt i samhället eller världen ser som framgång. Kortet handlar om att själv definiera sin framgång, på ett sätt som ofta medför känslan av att ha lyckats. Det står bland annat att framgång kanske hellre kunde handla om modiga inledningar istället för perfekta resultat. 

Texten avslutas med frågan vad jag vill anse som lyckat idag. Det får nog vara det här med hela campingturen, att jag lyckats få med tillräckligt med mat som också hållit sig kallt i kylväskan i bilen (utan el). Frös in en massa petflaskor med vatten, som tillägg till kylklabbar. Att jag lyckades få cykelställ och cykel på bilen och att tältet gick bra att sätta upp osv. Men kanske att jag överhuvudtaget genomförde det hela. Det är jag väldigt nöjd med.

Ser nu att jag dock ändå tog resultat som egna exempel. Ska försöka komma ihåg det här med att det kan räcka med att våga komma igång att ta sig för någonting och se det som lyckat. oavsett resultat. Kortet uppmuntrar till mer vilsamhet snarare än att göra en massa nytt, att njuta av de magiska stunderna i vardagen. (Mina egna tolkningar och fria översättningar av korttexten.)

Besök i trevliga Helsingfors efter många år...

Jag har ju sedan barnsben haft släkt och vänner i Helsingfors, och därmed också varit där från och till under åren. Nu hade det dock gått cirka fyra år sen mitt senaste besök där, men åkte dit förra veckan för ett studentfirande. Det blev en hel vecka där, jobb och socialt umgänge kombinerat. Kom hem för ett par dagar sen, och har varit ganska trött efter resan. 

Denna gång lyckades jag tajma in öppettiderna Biblioteket Ode, Oodi på finska. Jag tycker så mycket om bibliotek generellt och har haft turen att bo på orter med trevliga bibblor. Förstås är också den samhälleliga betydelsen av bibliotek enormt stor. Ode var verkligen över förväntan trevlig på många sätt och vis. Bara arkitekturen i sig är intressant. Biblioteket är stort och har flera våningar, och är mångsidigt för olika aktiviteter. Av olika ställen där man kunde sitta och jobba valde jag ett bord som även gick att höja till ståhöjd, så det gick bra att jobba där i flera timmar. Det var mysigt att kunna ta en fika på deras stora terass, för vädret var hyffsat behagligt.

Jag hade turen att få låna cykel, så jag lärde mig nya cykelrutter i Helsingfors. Cyklade bland annat en dryg mil till mitt gamla jobb som jag nu inlett ett samarbete med. Lärde mig också att man i Helsingfors får ta med cykeln på tunnelbanan, utan extra kostnad. Det var jättebra, för den eftermiddagen, när jag cyklat så långt på morgonen, var enormt regnig, så jag tog tunnelbanan tillbaka till mina vänner i östra stan. Det var smidigt att man kunde betala med sitt betalkort på lokaltrafikens bussar, spårvagn och t-bana, så jag slapp ladda ner appen. Det var för övrigt en väldigt grön och lummig sträcka, som jag cyklade, trots att det var i ett storstadsområde.

Är så enormt tacksam för alla fina vänner jag hann träffa och umgås med. Hade gärna hunnit med fler, men hann inte tajma in det. Det är så fint att känna sig uppskattad för den man är, välkomnad att hälsa på och umgås med dem. Förhoppningsvis kommer jag besöka orten mer frekvent framöver :) 

Förresten sprang jag på vänner som bott i Nordamerika i bra många år på färjan hem, sånt roligt sammanträffande. Vi möttes på det soliga soldäcket i början av resan. Jag som ofta reser ensam fick nu trevligt sällskap. Så kul att ses igen, när man mest setts på sociala medier de senaste åren. På den enormt stora färjan hade man lika gärna kunnat gå om varann.