Tittade just på
förra inlägget där jag skrev om mitt lilla projekt med drömlivskarta. Den "testversionen" jag gjorde då har jag faktiskt försökt använda aktivt i min vardag. Jag har bilden fotad i mobilen, och kan till exempel på lunchrasten titta på den och drömma mig bort. Och peppa mig själv. Annars har de senaste veckorna varit väldigt tuffa. Har behövt sätta tid på krävande åtgärder för att jobba vidare med att få frid i mitt hem. Det har tagit av både tid och ork som jag hellre hade använt till roligare saker. När jag inte är utsövd skapar det här problemet svåra rädslor och känslor av otrygghet hos mig.
Underbart med långhelg nu av många anledningar. Har välbehövligt fått sova ut, till och med i min egen säng. Har haft tid att träffa vänner både på spontan after work-träff och på en härlig promenad i naturen. Det underbara vår-sommar-vädret lockar verkligen ut en, känns som ett måste att ta sig ut, ett positivt måste 😄. Dessutom har det ändå blivit tid över till att dona lite hemma. Genom att vila ut mig ökar också mitt mod och tron på mig själv, och rädslan hamnar mer i bakgrunden.
Igår kväll hade jag lite av en kulturell kväll i min soffa. Jag tittade på flera avsnitt av SVT:s Babel på raken, samtidigt som jag gick igenom en av kassarna som fortfarande är ouppackad efter flytten. Dels var det förstås inspirerande att lyssna på de intressanta författarsamtalen, och dels råkade påsen jag rensade innehålla lite gammalt skrivmaterial av mig, vilket gav viktiga påminnelser igen när jag läste igenom det. Jag upplevde gårkvällen som en sådan, som jag oftare skulle vilja hinna ha. Litteratur och sånt som handlar om skrivande ger mig så mycket glädje och en känsla av frid.
Det jag också hittade var lite snabba anteckningar jag gjort medan jag lyssnat på en längre inspelning av en personlig astrologtolkning. Jag var hos en, rätt känd tror jag, astrolog i Stockholm strax innan jag flyttade från Sverige för tio år sedan. Jag fick alltså ett personligt horoskop ställt, baserat på exakt födelsetid och -plats. Det samtalet fascinerade mig mycket, för astrologen kunde säga så mycket om mig utan att jag hade avslöjat det. Jag misstänker att han också, förutom att ställa horoskopet, kanske hade lite synska gåvor. Samtalet var långt över en timme, och varje gång jag lyssnar på inspelningen hittar jag nya saker där, som jag kanske tidigare inte fäst mig vid.
Astrologen uppmanade mig att styra från det logiska och analytiska, som dittills hade dominerat mitt liv, mer åt det kreativa hållet. Han såg att jag behöver utveckla den delen av mig själv, kanske skriva självbiografiskt nämnde han bland annat. Att ösa ur min egen källa. Han såg att jag håller mycket inom mig, har svårt att släppa in någon för nära. Att mitt emotionella liv kanske inte varit helt uttömmande, att jag har känslomässiga murar. Att jag varit mer ensam än vad som är nyttigt. Att det för mig är en utmaning att ställa mig själv i centrum. Jag råddes vara mer egoistisk, våga ta för mig, inte bara vara till lags. Han använde uttrycket "krigarens väg". Jag skulle lita på att bli omhändertagen om jag vågar visa mina sårbara, sköra sidor.
Det här är verkligen väldigt kortfattade utdrag ur det långa samtalet, som dock mest var monologiskt. Jag kände igen mycket i det han sade. Det låter trösterikt att det finns hopp om jag lyssnar mer på mig själv och vågar mer. Sen är det det där med konsten att i praktiken lyckas agera så som man med förnuftet förstår att man borde göra 🙏 Astrologen nämnde nog också något om lekfullhet. Det har jag snappat upp från andra håll också, och jag skulle vilja kunna se livet mer som en lek och glädjefyllt kunna dansa mig fram, istället för att bekymra mig så mycket…
