Konstaterar nu, ungefär som i förra inlägget, att det återigen har blivit en alltför lång paus i skrivandet här. Det i sig behöver inte göra något, men i mitt fall betyder det oftast att allt för mycket har pågått samtidigt för intensivt. De perioder då det fria skrivandet knappt får plats i mitt liv är tider då jag inte lyckas prioritera rätt.
Snart har halva sommaren gått. En sommar då saker i livet inte blev som tänkt, planerat eller lovats. Rätt så sent börjar jag förstå att det blev så. Jag har först haft svårt att acceptera det. Kännt känslor av orättvisa, ånger och stor besvikelse. Framför allt har min livsfas, då något gammalt lämnas bakom sig och nytt förväntas inträda, inneburit mycket rädslor, osäkerhet och stress inför det som väntar. Det hela har också fått mig lite handlingsförlamad till viss del. Visst får jag mycket gjort - en hel del har också behövt ordnas upp och administreras kring - men många saker har också endast till en viss del blivit gjorda. När jag är för illa till mods och vilsen i livet har jag svårt att slutföra saker, framför allt sådana som inte helt är måste. Måsten och deadlines fixar jag. Det är egentligen först de senaste dagarna jag nu inser att sommaren är så här långt gången och att vissa grejer kanske inte alls kommer att hända. Jag försöker peppa mig själv att acceptera läget och göra det bästa av det. B-planer funkar inte alltid med kort varsel, men det går alltid att försöka göra det bästa av nuet och jobba för en mer lyckad framtid - eller nåt ;)
Antar att texten här kan låta kryptisk när jag inte sätter ord på vissa detaljer i sammanhanget, men vissa saker är inte bra att vara för öppen med, har livet lärt mig. I alla fall inte när man är mitt i dem. Senare kanske.
Som tur har jag annat att fokusera på också. En del socialt. Har varit på trevliga släktfester under sommaren och kören har gett mycket glädje - och vi har med musiken också fått glädja publik :) Jag förbereder också ett livsäventyr, som jag dock hoppas i huvudsak blir äventyrligt i positiv bemärkelse ;) Dock kan en viss del av förberedelserna bli trista och kämpiga, men mest är det spännande att planera något roligt. Jag är glad att jag faktiskt har bokat in en länge behövd ledighet. Vad jag kanske hade trott då planen tog form var att min nya livsfas skulle ha hunnit komma i ordning och att jag skulle fått lite rutiner på det nya jobbet, som då skulle vara lättare att efter ledigheten återvända till. Just nu bekymrar jag mig lite för att sticka iväg på semester från en rörig tillvaro. Kommer jag att tillräckligt kunna släppa vardagen och mina ofta förekommande grubblerier och oroanden? Vissa saker i livet får man väl bara acceptera. Får väl lära mig att handskas bättre med osäkra lägen. Fortsättning följer nog... ;)
Som tur har jag annat att fokusera på också. En del socialt. Har varit på trevliga släktfester under sommaren och kören har gett mycket glädje - och vi har med musiken också fått glädja publik :) Jag förbereder också ett livsäventyr, som jag dock hoppas i huvudsak blir äventyrligt i positiv bemärkelse ;) Dock kan en viss del av förberedelserna bli trista och kämpiga, men mest är det spännande att planera något roligt. Jag är glad att jag faktiskt har bokat in en länge behövd ledighet. Vad jag kanske hade trott då planen tog form var att min nya livsfas skulle ha hunnit komma i ordning och att jag skulle fått lite rutiner på det nya jobbet, som då skulle vara lättare att efter ledigheten återvända till. Just nu bekymrar jag mig lite för att sticka iväg på semester från en rörig tillvaro. Kommer jag att tillräckligt kunna släppa vardagen och mina ofta förekommande grubblerier och oroanden? Vissa saker i livet får man väl bara acceptera. Får väl lära mig att handskas bättre med osäkra lägen. Fortsättning följer nog... ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar