Hemma efter lång ledighet och vandring

Läste just mina senaste två-tre inlägg, och inser att det finns en hel del trådar där att följa upp... Återigen har det blivt en längre paus än vad jag skulle vilja mellan mina uppdateringar. Har en massa foton i mobilen som inte förts över till datorn ännu, så fotona kommer hit lite senare än texten.

Har nu varit hemma en dryg vecka efter min fyra veckor långa resa, som i det stora hela gick väldigt bra. Återkommer kanske mer om den i flera inlägg, för resan var jätteintressant. Kanske till och med så att jag upptäcker nya saker med den även så här efteråt. Trots knäproblem under sommaren gick vandringen väldigt bra utan några större obehag av knäsmärtor. Värre var det med ständigt återkommande blåsor i fötterna. Det förvånade mig enormt eftersom skorna under sommaren inte gav några som helst tecken på skavsår, när jag gick in dem. Hur som helst vandrade jag cirka 260 kilometer under femton dagar. En fantastisk och lärorik upplevelse, om än stundtals kämpig också. Det största problemet var att min packning var för tung för min relativt lilla kropp. Jag gillade verkligen att gå med vandringsstavar, som också var bra stöd med tanke på knäet och tyngden på ryggsäcken. Vackra vyer, trevliga människor och möten, ledig tid, vistelser ute i naturen, vid havet och i städer och byar. Jättefin grej att få vara med om och tufft också att ha genomfört det.

Eftersom andra saker just nu upptar min energi och mina tankar, skriver jag lite om annat också. Livssituationen är väl i stort sett lika osäker och oklar nu som den visade sig bli i somras. Det störde mig till viss del under semestern, och jag retade mig på att behöva ordna och maila/ringa om jobb- och studierelaterade ärenden under semestern. Samtidigt försökte jag peppa mig själv och jobba med min attityd, så att jag bara skulle acceptera att läget nu är så, och fokusera på det som är bra. Jag hade ju trots knäpp livssituation möjlighet att åka iväg, och det var välbehövligt med ledighet. Ofta bestämde jag kvällen innan eller under dagens gång hur långt jag skulle vandra, och ibland även vilken rutt jag skulle ta. Road trip till fots kom jag att kalla min vandring, för så var det ju :)

Ju längre tiden gick, fick jag nog allteftersom en lugnare attityd till livssituationen. Det märkte jag framför allt när jag kom hem, om jag nu inte riktigt hade insett det innan. Direkt inpå hemkomsten började ett helglångt körläger. Den helgen gick ändå jättefint trots intensivt program där. Det var toppenväder för att vara slutet av september. Solsken och temperatur uppåt 18 grader på dagarna hela helgen och början av veckan efter. Lägret var på en vacker plats vid havet i utkanten av stan.

Förra veckan var en sådan som alla tips och råd säger att det inte ska vara. Efter en semester bör man ju börja lite mjukt. Jag hade full rusch med viktiga ansökningar och deadlines, så det blev tokintensivt. Denna vecka är jag trött, långsam och känner av stress och lite deppighet. Jag måste göra någonting åt situationen på sikt. Även vid hektiska tider behöver jag komma ihåg pauser. Idag har jag bastat, och nu har jag en egen lugn stund till tonerna av Sarah Brightman. Mobilen är ställd på flygläge, så att inget där ska ta min uppmärksamhet. I helgen hade jag också mysiga träffar med vänner :)