Jag såg en sån fin och tänkvärd film idag, The Best Exotic Marygold Hotel. Den kom ut nån gång när jag varit i Indien för några år sen, och sen dess har jag velat se den utan att det blivit av. Under hösten har jag jagat den på biblan, men den har varit utlånad hela tiden. Nu när höstterminen med all hekt äntligen är slut reserverade jag den på biblan, och fick hämta den idag. Så det var bra tajming att ha en myskväll hemma framför den.
Jag har tidvis varit så insnöad i mina studier så att den egna komforten och måbragrejer ibland glöms bort. Hemmet är jättemysigt nu med julbelysning och värmeljus som lyser upp. Äntligen fick jag upp ett par gamla tygtavlor, som förblivit favoriter genom åren. Jag har ju så tokhårda väggar, så spikar går av och lämnar ändå fula märken. Igår köpte jag sånt vitt kitt att testa få upp tygtavlorna med. I tidigare lägenheter har det funkat bra med knappnålar. I denna mysmiljö var det skönt att drömma sig bort i filmens värld. När jag såg det exotiska färgglade varma Indien funderade jag verkligen att vad gör jag här. Jag är nog inte helt på rätt plats... ;)
Det var också lite hoppingivande se äldre människor i filmen våga ta stora förändringssteg så sent i livet. Och inse att även om saker och ting inte blir som tänkt kan det leda till något bra ändå - om inte bättre. Karaktären som duktiga skådisen Judy Dench spelar säger nåt så bra, ungefär att "the measure of success is how we cope with disapppointments". Den ligger det en hel del i. En feelgoodfilm :)
Jag har tidvis varit så insnöad i mina studier så att den egna komforten och måbragrejer ibland glöms bort. Hemmet är jättemysigt nu med julbelysning och värmeljus som lyser upp. Äntligen fick jag upp ett par gamla tygtavlor, som förblivit favoriter genom åren. Jag har ju så tokhårda väggar, så spikar går av och lämnar ändå fula märken. Igår köpte jag sånt vitt kitt att testa få upp tygtavlorna med. I tidigare lägenheter har det funkat bra med knappnålar. I denna mysmiljö var det skönt att drömma sig bort i filmens värld. När jag såg det exotiska färgglade varma Indien funderade jag verkligen att vad gör jag här. Jag är nog inte helt på rätt plats... ;)
Det var också lite hoppingivande se äldre människor i filmen våga ta stora förändringssteg så sent i livet. Och inse att även om saker och ting inte blir som tänkt kan det leda till något bra ändå - om inte bättre. Karaktären som duktiga skådisen Judy Dench spelar säger nåt så bra, ungefär att "the measure of success is how we cope with disapppointments". Den ligger det en hel del i. En feelgoodfilm :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar