Kände under kvällen att det kanske vore läge att sätta på tv:n för en gångs skull medan jag höll på att sammanfatta en kursuppgiftstext. Jag trodde nog att det skulle vara nyheter på den finlandssvenska kanalen just då, men det visade sig vara nobelmiddag via SvtWorlds sändning. Den har jag nu fastnat vid medan jag donat med lite annat parallellt. Är inte så sömnig än, så jag passar för en gångs skull på att skriva några rader här nu också.
Vad fantastiskt inspirerande det har varit att lyssna på intervjuer och tal av nobelpristagarna. Just det där med att inte ge upp om man tror på något - trots skeptisism från omgivningen - och att envist kämpa vidare. Det kan ge resultat :) Och det att det är så väldigt viktiga fenomen för samhället som har åstadkommits och nu uppmärksammas. Jag blir dessutom lite rörd och nostalgisk när jag ser de vackra kvällsbilderna över Stockholms stadshus omgivning, en stad som jag så mycket tycker om och där jag vistats en stor del av mitt liv. Min svenska sida väcks till liv efter en lång period i Finland. Vad hemvant rikssvenska låter när jag inte längre hör det så ofta.
Ett tecken på hur tokhektiskt mitt liv faktiskt varit en tid nu är att jag knappt skrivit här alls, eller nån annanstans heller - förutom sånt som gäller studierna. Det har varit alldeles för många kursdeadlines på för kort tid, vilket ofta inneburit sena kvällar vid datorn. Osunt intensivt i längden... Trevlig omväxling har varit körsång och flera härliga besök av vänner. Då har jag tagit ordentliga pauser från studierna vilket varit sunt.
Jag har under denna termin fått en rätt bred bild av vad översättning och att vara översättare innebär. Mina kurser har gett både teoretisk och praktisk introduktion till ämnet. Jag har fått översätta mängder av text av olika slag och prövat på olika tekniska hjälpmedel. Trots att det nästan å ena sidan verkar vara en omöjlig uppgift att överföra en text från ett språk till ett annat med alla dess utmaningar är jag ändå peppad att komma igång och jobba med det så småningom, förhoppningsvis redan till sommaren.
Jag blev också väldigt peppad för mitt skrivarengagemang när jag nyligen under en litterär kväll råkade stöta på en författare vars skrivarkurs jag deltagit i en helg för flera år sen. Förvånande nog mindes hon mig och framför allt min text. Hon uppmuntrade mig att fortsätta skriva :) Vad mycket ett sånt kort möte kan ge.
I övrigt börjar jag vartefter känna mig alltmer hemma här i nya orten. Lägenheten är jättemysig med all julbelysning. På universitetet har jag alltfler bekanta - både kursare och lärare - och börjar därmed känna mer tillhörighet. Ibland upplever jag rent konkret hur jag nog mer och mer börjar hitta mig själv, eller så. Så trots allt är jag rätt tillfreds - tuffa utmaningar varvas med stunder av lycka :)
Vad fantastiskt inspirerande det har varit att lyssna på intervjuer och tal av nobelpristagarna. Just det där med att inte ge upp om man tror på något - trots skeptisism från omgivningen - och att envist kämpa vidare. Det kan ge resultat :) Och det att det är så väldigt viktiga fenomen för samhället som har åstadkommits och nu uppmärksammas. Jag blir dessutom lite rörd och nostalgisk när jag ser de vackra kvällsbilderna över Stockholms stadshus omgivning, en stad som jag så mycket tycker om och där jag vistats en stor del av mitt liv. Min svenska sida väcks till liv efter en lång period i Finland. Vad hemvant rikssvenska låter när jag inte längre hör det så ofta.
Ett tecken på hur tokhektiskt mitt liv faktiskt varit en tid nu är att jag knappt skrivit här alls, eller nån annanstans heller - förutom sånt som gäller studierna. Det har varit alldeles för många kursdeadlines på för kort tid, vilket ofta inneburit sena kvällar vid datorn. Osunt intensivt i längden... Trevlig omväxling har varit körsång och flera härliga besök av vänner. Då har jag tagit ordentliga pauser från studierna vilket varit sunt.
Jag har under denna termin fått en rätt bred bild av vad översättning och att vara översättare innebär. Mina kurser har gett både teoretisk och praktisk introduktion till ämnet. Jag har fått översätta mängder av text av olika slag och prövat på olika tekniska hjälpmedel. Trots att det nästan å ena sidan verkar vara en omöjlig uppgift att överföra en text från ett språk till ett annat med alla dess utmaningar är jag ändå peppad att komma igång och jobba med det så småningom, förhoppningsvis redan till sommaren.
Jag blev också väldigt peppad för mitt skrivarengagemang när jag nyligen under en litterär kväll råkade stöta på en författare vars skrivarkurs jag deltagit i en helg för flera år sen. Förvånande nog mindes hon mig och framför allt min text. Hon uppmuntrade mig att fortsätta skriva :) Vad mycket ett sånt kort möte kan ge.
I övrigt börjar jag vartefter känna mig alltmer hemma här i nya orten. Lägenheten är jättemysig med all julbelysning. På universitetet har jag alltfler bekanta - både kursare och lärare - och börjar därmed känna mer tillhörighet. Ibland upplever jag rent konkret hur jag nog mer och mer börjar hitta mig själv, eller så. Så trots allt är jag rätt tillfreds - tuffa utmaningar varvas med stunder av lycka :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar