Sommar på Åland

Båtar vid sjökvarteret

Vad underbart med sommar, speciellt på en ort där det händer mycket. Centrala Mariehamn fylls av turister och även ålänningarna har hittat ut. Det äts glass på fiken och flaneras på gågatan och längs strandpromenaderna. På kvällarna är det populärt att sitta på terasserna, som finns på flera håll i stan, flera av dem vid vattnet. Äventyrsgolfen är också välbesökt.

Lemströms kanal

Tittar man i evenemangskalendern finner man att det ständigt pågår någonting, många intressanta händelser som ska hinnas deltas i. Häromveckan var det sjödagar vid sjökvarteren innehållande diverse underhållning och matserveringar. Det avslutades med kanalfesten vid Lemströms kanal på söndagen. Dit cyklade jag och en kompis. Det går en cykelväg hela vägen dit från stan, så man slipper cykla intill bilarna. Fikade och åt glass där, och tittade på sakerna som såldes vid stånden. Det är kul att de flesta evenemangen verkar dra folk. 

Solnedgång i Lemland

Vid Lemströms kanal hamnar man förresten ofta så här på sommaren att vänta i bilkö, om man råkar anlända dit just vid kanalöppning. På sommaren öppnas bron regelbundet, för att släppa igenom alla fritidsbåtar. Det påminner lite om Södertälje med dess alla broar över kanalen som korsar stan.

Denna vecka, sen förra fredagen, har den årliga stora Rock-off-festivalen pågått på stans torg. Ikväll blir sista kvällen för denna omgång. Jag har haft ett inträdespass för hela veckan, och har varit en flitig besökare där. Återkommer med mer om det i kommande inlägg. 

Svammel från soffdjupet

Det är en av dessa kvällar då man sjunker ner i soffan och inte orkar upp igen. Det har varit en gråmulen dag, då det regnat från och till - mest förstås just då jag cyklade till och från jobbet... Men det funkar med regnställ. Lite varmt och kvavt dock, men jag är glad att det inte är tolv grader, som det lika gärna kunde vara så här års också. På radion spelas den här hiten som Take That hade, i vintras om jag minns rätt, efter sin återförening. De var med på Skavlan en kväll i alla fall, Robbie Williams och en kille till. Vilken koll jag har på namnen - kan varken namnet på låten eller på den andra medlemmen. Hoppas jag åtminstone fick gruppnamnet rätt. Man rör ju lätt ihop alla dessa pojkband som ploppade upp tätt efter varann, när det nu var, femton år sen kanske... Jättebra är låten i alla fall.

Eftersom jag saknar energi just nu, tänkte jag pigga upp mig med att ta fram lite sommarvyer i form av foton. Med risk för att det skulle bli lite svammelnivå på detta, började jag ändå skriva. Ville kombinera bilderna med lite text. Jag brukar påminna mig själv ibland om att "hamstra" mysiga minnen och intryck. Idag är en sån dag, då det är läge att plocka fram några av dem. Minnen av nätter i norra Finland, där mörkret aldrig kom. Avkopplande bastubadande. Semester, inga tider att passa. Trevligt sällskap.

Lite annat läge är det nu. Det finns flera anledningar till att min energinivå är låg. Det har varit ett par hektiska arbetsveckor direkt efter semestern. Många deadlines att hålla på kort tid. Därtill kom en förkylning, som dragit ner krafterna rejält, så att man insett sina begränsningar. Så nu gäller det att hitta de här ljuspunkterna i "mörkret". Musik, som jag lite var inne på ovan, brukar ju pigga upp också. Det kommer det att vara stora doser av här på ön den närmaste veckan, då Rockoff-festivalen kommer igång imorgon. Ska försöka hämta lite energi där också. Hoppas på lite glada och positiva inlägg om det framöver...

Rovaniemi

Aldrig tidigare har jag varit så högt upp i norra Finland som denna sommar - även om jag varit vid nordligare breddgrader i både Sverige och Norge. Jag var tre dagar i Rovaniemi, där vi övernattade hos släktingar. Vi besökte många av de populära turistmålen och jag fick en bra överblick över stadsbilden. Arkitekten Alvar Aaltos spår finns både i stadsplaneringen och i flera av byggnaderna i centrala stan, i bl.a. stadshuset och biblioteket. Melodifestivalvinnarna Lordi har fått ett torg döpt efter bandet, och deras handavtryck finns på ett monument där.

Stadshuset, Rovaniemi

I Rovaniemi finns många fina möjligheter för friluftsliv. I Ounasvaara, där man har en fin utsikt över en del av staden och floderna, finns kilometervis med märkta vandringsleder. På vintern kan man åka både längdskidor och utförsåkning. Förstås hör det till att besöka tomten också, när man är i Rovaniemi. 

Det hade nog funnits aktiviteter för fler än de tre dagar jag var där, tror jag. Jag spenderade ungefär en halv dag på det stora muséet Arktikum. Det var en rätt så regnig dag, så ett musébesök passade ju utmärkt just då. Själva byggnaden i sig har ett intressant utseende. Från entrén kommer man till en stor glastunnel - så det är väldigt ljust - från vilken man sen tar sig till de olika utställningarna i rummen intill. Det är en fin utsikt mot floden Ounasjoki. 

Arktikum

I Arktikum fanns väldigt mycket att titta på, både ständiga utställningar och tillfälliga. Det handlade till stor del om både Rovaniemi och Lappland generellt och arktiska delar av världen. Man kunde lära sig om följderna av växthuseffekten. Illustreringarna var i form av text, vackra bilder, video, trycka-på-knapparfunktioner för att höra läten etc. Jag var lite deppig, när en sådan funktion, där man kunde hört samisk musik, inte fungerade. Jag hade så gärna velat höra hur det låter.

Arktikum

Det var intressant att lyssna på intervjuer - via hörlurar - av unga personer från dessa trakter, där de i tonåren berättade om sina liv och tankar. Man kunde också höra samma personer intervjuade några år senare, då de lite grann valt sina livsvägar.

Arktikum

 En tjusig diashow på cirka tio minuter visades i en filmsal. Otroligt vackra naturbilder från trakterna med bakgrundsmusik till. I butiken, vid entrén, fanns en hel del intressant att titta på och eventuellt köpa med sig. Jag handlade en svart tygväska med snyggt tryck på, lokal produktion. Jag använder ofta tygkassar. Just denna var en praktisk modell, nästan som en större handväska med breda axelband.

Lordin aukio

Jag brukar inte direkt handla souvenirer, men från Rovaniemi fick jag med mig även ett snyggt silversmycke förutom väskan. Smycket var från Taigakoru, och jag valde den med solens symbol.

För den som tycker om natur- och friluftsliv, arkitektur och har intresse för de nordliga kulturerna kan jag rekommendera att besöka Rovaniemi. Har man dessutom barnasinnet kvar, finns det en hel del med tomtetema att ta del av. För mig fanns det utöver det också trevligt umgänge med släkt.

På gång just nu...

... så här efter semestern är det lite av varje för mig. Sommaren är en mysig period, även då semestern är slut. Just nu är klockan runt halv elva på kvällen och det är fortfarande över tjugo grader varmt ute - härligt!

Jag upptäckte i fredags att blåbären är ju här redan. Jag hade nog trott att de inte mognat ännu. Eftersom jag tyckt de senaste somrarna att jag fått ihop alldeles för lite för att de ska räcka hela vintern, skulle jag i år hinna plocka massor, hade jag tänkt. Så jag har nu flitigt varit ute i flera omgångar sen dess och plockat. Idag senast åkte jag och en kompis iväg till skogen efter jobbet. Det är en rätt avkopplande och rogivande sysselsättning, och ett trevligt sätt att umgås de gånger man har sällskap med. Efter det åkte vi till badhuset, där jag simmade en kilometer. Jag tycker alltid att bastande är skönt, men idag kändes det extra bra att tvätta bort eventuella fästingar eller annat ovälkommet som hängt med från skogen.

I övrigt är det en massa annat på gång i mitt liv också - mycket mer än vad jag nu hinner skriva om. Men så är väl inte min tanke kanske heller att få ner allt på pränt, fast jag nog ibland känner att jag skulle vilja dokumentera allt...

Jag läser en bok som heter Rexi on homo ja opettajat hullui! av Aino Kontula. Titeln betyder ungefär Rektorn är bög och lärarna galna. Rexi är slang för rektor och hullui är sydvästfinsk dialekt av hulluja. Storyn är en lärares dagbok, fiktiv, kryddad med lite mörk humor, författad av en numera pensionerad lärare. Det är ingen bok som jag inte kan slita mig ifrån, men temat är dock angeläget och tankeväckande. Det finns mycket att skildra i dagens skola, med eller utan överdrifter. I Sverige är skolan ofta ett hett ämne, som det debatteras och tycks en massa om. Ofta är tyckarna alla andra än de som faktiskt jobbar i skolan. Därför gillar jag att lärarröster kommer fram, även i fiktiv form. För där finns igenkänning, även om man spelar på stereotyper och drar saker till sin spets ibland.

Jag, som är en språkfantast, skulle gärna använda mina kunskaper i främmande språk mer. Tyvärr har jag inte så många naturliga tillfällen till det just nu. Språk är ju på sätt och vis lite färskvara - det gäller att hålla igång kunskaperna, så man inte glömmer dem. Ett språk som jag pluggat för länge sen och har tappat väldigt mycket av är franska. Jag råkade nyligen hitta - letande efter något helt annat - en bok med franska skämt i seriebildform på bibblan. French à la Cartoon heter den. Det finns en liten fransk-engelsk gloslista efter varje skämtteckning, och för säkerhets skull är hela skämtet översatt till engelska längst ner. Vilket är tur, för jag förstår inte alltid med hjälp av ordlistan. Ibland är de riktigt skojiga, så man får skratta, men ibland fattar jag inte skämtet. Boken ligger på mitt köksbord, så jag läser lite då och då. Ett lättsamt och roande sätt att friska upp gamla språkkunskaper.

Det var lite av vad jag sysselsatt mig med mellan många andra aktiviteter. Fortsätter att njuta av och ta vara på sommaren. Återkommer.

Sommar och semester igen

Den här semestern har varit ganska varierande. Jag har vistats både i städer, mindre samhällen och riktigt ute på landet, dit man bara tar sig längs tiotals kilometer av grusväg och där man ibland måste samsas om vägytan med renar. Den nordiska sommaren har också bjudit på sina olika varianter av väder, både i vått och torrt... Jag måste ju säga att jag föredrar sol och värme framför 12 grader varmt och regn en sommardag. Trots det har jag gått in för att inte låta mig störas av vädret. Jag har gått långpromenader under paraply med vantar på. Vissa kvällar lånade jag en täckjacka av min faster hos dem på landet. Dock kändes det som lite väl mycket projekt, när jag nån natt behövde klä på mig och ta med paraplyet för att besöka utedasset... Det har sina fördelar att vara hemma i lägenheten nu ;)

Det är väldigt speciellt i norra Finland så här års, när det inte blir mörkt alls. Framför allt under klara nätter blir det så märkbart. Redan i de sydligare delarna av Finland är det en klar skillnad mot t.ex. sommarnätterna i Stockholm. Jag satt på balkongen i Raumo - som ligger cirka 9 mil norr om Åbo - en natt tidigare i veckan och läste en bok. Går hur bra som helst utan att behöva tända ljus.

Nattliga vyer lite norr om Pudasjärvi

Ute på landet, där vi inte hade rinnande vatten bastade vi varje kväll, i vedeldade bastun. Vattnet värms upp i en stor behållare, med vedeldning liksom bastuaggregatet. För att tvätta sig, blandar man sen det heta vattnet med det kalla i en balja. Med hjälp av en stor slev - eller vad det kallas - "duschar" man sig sen. Det är riktigt avkopplande att basta. Vi kör flera omgångar, som varvas med att sitta och svalka sig på på terassen och ta en kall öl och konversera. Eventuellt tar man ett dopp i sjön också, innan man går in för en ny omgång "löyly" (dvs kastar vatten på stenarna för att få upp hettan i bastun. Tror inte det finns något svenskt ord som exakt beskriver det lika kort och gott som just "löyly" gör).

Det är en lång körsträcka att ta sig med bil från södra Finland upp till norr. Jag var ända upp till Rovaniemi, och har inte räknat de körda milen, men en hel del blev det. För att göra resan behagligare föredrar jag att köra begränsade sträckor per dag. Det innebär att det blir en del övernattningar på vägen, vilket har den nackdelen att det ska packas upp lite och packas om rätt ofta. Därför var det väldigt skönt att kunna stanna längre på några orter, så att man kunde "landa" lite. Det var värt "besväret" att ta sig så långt. Dels var jag intresserad av att se platserna jag åkte till och dels ville jag träffa släktingarna som finns på några av dessa. Vissa av dem hade jag inte träffat på jättelänge.

Vasa

Efter att ha vistats på mindre orter en längre tid, kändes Vasa med sina närmare 60 000 invånare som en metropol. Det var en av orterna jag stannade vid på tillbakavägen längs väg 8, som följer den västra kusten i Finland. Det blev ett kortare stopp där, för att se lite av staden. Vasa ligger vackert beläget vid havet, så även i de centralare delarna finns närheten till vattnet. Jag blev intresserad av att se mer av skärgården i den delen av Österbotten. Det får dock bli under en annan resa.

Brahestad

Det finns många söta orter att se längs med den västra kusten. Eftersom jag tycker om att dokumentera, kommer jag troligen i senare inlägg att nämna något om dessa ännu. Rovaniemi hade jag tänkt att ta upp lite om också.

Hemma igen med reseminnen nu

Inomhus skidbana

Nu är jag hemma igen efter min långa bilturné genom Finland. Har egentligen varit på gång att skriva mer om den, men jag har inte haft så mycket "egen" tid den senaste tiden, så det kommer nog mer om det senare. Jag har haft resesällskap, och dessutom har vi hälsat på hos släktingar, vilket har varit väldigt trevligt. Det har också varit intressant att se så mycket av Finland - både orter jag känner till sen tidigare, men inte besökt på länge, och för mig nya orter. En av mina favoriter är Sotkamo, som jag nämnde i förra inlägget. Det är en vacker ort bland sjöar och grönska. Kommunen har kommit att bli ett attraktivt turistmål med åren. Det finns logi i olika prisnivåer. Möjligheter till idrott och friluftsliv erbjuds, bl.a. i form av vandringsleder. Skidåkning är möjligt året runt.

Hiukka badstrand, Sotkamo

För mig är Sotkamo mycket mer än bara en ort att turista i. Jag har tillbringat mina barndoms somrar där, och har släktanknytning dit. Nu hade jag inte varit där på flera år innan denna resa. Idag, när jag lyssnade på radion, hörde jag om en svensk grupp som hade spelat in delar av en rockvideo i Sotkamo. Great Pretender heter låten av bandet Pain. Filminspelningen i Sotkamo har tydligen gjorts nyligen, och uppmärksammades i lokalpressen där under juni. I slutet av videon finns scener från Hiukka badstrand. Bankkontoret i videon är från Sotkamo också. Så det är många som upptäckt orten :)