Äntligen ljus i tunneln... :)

Äntligen, efter snart två veckor av nåt förkylningsvirus är det idag första dagen som det börjar finnas konkret hopp om förbättring. Det har varit så otroligt segt. Igår vaknade jag med besvär i örat, och hann besöka vårdcentralen akut, eftersom jag inte ville riskera att vara i behov av vård under midsommarhelgen. I morse var halsområdet fortfarande tjockt men under dagen har det nu nästan normaliserat sig. Helt underbart :)

Jag har fått ställa in resplaner denna vecka just för att jag inte varit frisk. Hade ju bestämt mig för att i år INTE fira midsommar ensam, eftersom det förra året fick mig att känna mig så just ofrivilligt ensam. Som tur kom ändå en kompis på besök idag - de flesta i mitt umgänge här har lämnat stan. Vi har lagat mat, ätit och umgåtts. Nu när hon gick hem känns det helt ok att ha en egen hemmakväll de sista timmarna. Borde nog få ordentligt med sömn den närmaste tiden även om jag känner mig betydligt bättre nu.

Funderade lite om jag borde gå ut och gå, vilket jag oftast dagligen gör. Det är så gråmulet ute, så det lockar inte alls. Så jag blev kvar här inne. Det är dock inte för sent att ännu hinna ta en promenadsväng. Får se hur det blir.

Jag har verkligen lidit av den brist på energi jag haft dessa veckor, så jag tänkte att när jag blir frisk ska jag minsann se till att städa hemma och gå ut och springa, och allt det andra man inte ska anstränga sig med när man är sjuk. Nu får jag se till att komma ihåg det sen också ;)