Lågenergi, väder och lite Indien

Det känns som en av dessa gånger då jag bara sätter igång och skriver, utan att egentligen känna att jag har någon bra idé... Jag brukar ofta samla på mig sådant jag tycker vore intressant att skriva om, men vissa dagar finns inte den där inspirationen kvar alls sen när det väl finns tid att skriva. Jag hittar liksom inte den där känslan som innan lät bra, då idén uppstod. Hmm, låter flummigt kanske.

Just nu är det nog inte så konstigt om inte energin flödar, för jag har blivit rejält förkyld. Det drar verkligen ner mina krafter. Sitta på soffan är ungefär vad jag klarar av. Jag är riktigt hängig och orkeslös, men inte sådär sömnigtrött, så att det känns som nån vits att lägga sig.

Blåsigt vid Kastelholm i lördags

Jag har en känsla av att det har blivit en del vädertema på bloggen på sistone - i alla fall i nån grad. I förra inlägget nämns det vackra lördagsvädret. Det är ju så härligt hur positivt solsken kan påverka oss här uppe i nordligare breddgarder. Det blev en stark kontrast till det bara dagen efter, i söndags. Det var en sån mörk gråtrist regnig dag, då det aldrig blir helt ljust. Man får ha tänt inomhus mitt på dagen. Inte nog med det. Efter att det regnat rätt kraftigt stora delar av dagen, kom det riktigt rejäla skyfall på kvällen. Sådär att man inte tror det är sant, riktiga vattenfall från himlen. Då var jag nöjd att jag hunnit ut på promenad tidigare under dagen. Jag var också himla nöjd, att jag inte var i Skåne då, för där var det riktiga stormar, så att folk uppmanades att hålla sig inne på vissa håll. Bortåt 25 m/s pratades det nog om.

Jag har kommit en bit framåt i min läsning av Shantaram, som jag tidigare nämnde att jag påbörjat. Den är ju som sagt en tegelsten. Jag har kanske läst en knapp centimeter av den cirka fem centimeter tjocka boken (uppskattningar). Över 900 sidor har den! Den är riktigt bra så här långt. Kulturkrockarna som beskrivs, är ibland helt underbara. Som läsare får man ta del av många sidor av Indien - inte bara geografiskt - beskrivna på ett intressant och medryckande sätt.

Julmarknad i solsken

Kastelholms slott

Vilken härligt vacker dag det var idag, 5 grader och solsken. Jag och en kompis var ut till Jan Karlsgården vid Kastelholms slott, där det var julmarknad. Området ligger så vackert vid vattnet. Vad populärt det var då! Det var bilkö till området och sen visade det sig, att inga parkeringsplatser fanns kvar. Vissa ställde sig vid stora landsvägen. Jag körde in på något som såg ut som en privat infart och ställde mig där. Det stod en bil till där redan...

Fick med mig hem en jättestor purjölök och honung. Hon som sålde honungen tipsade om att man även kunde använda den som peeling för ansiktet. Den skulle smetas på och låta verka i tio minuter. Den suger tydligen ut all smuts. Intressant ;) Det var för övrigt en variant som verkar fastare, som har slungats lite längre - den rinniga sorten skulle nog inte vara någon hit på ansiktet. Jag öppnade i morse en ny honungsburk som jag köpte hem från Kosovo under min semester i september. Både där och i Belgrad var det honungsmarknader på gång just då.

Den stora purjon fick knappt plats i kylen. Den storleken räcker länge i ett singelhushåll... Jag tog dock lite av den redan idag till en sallad. På tal om singelhem förresten, köpte jag en ny vattenkokare häromveckan. Jag ville ha en liten och smidig, som inte tar så stor plats i köket. När jag väl packade upp den hemma, såg jag att det stod "solo kettle" på paketet ;) En vattenkokare som hänger med i tiden.

Fredagsnöjd

Härligt, fredag och ledighet. Förutsägbart nog sitter jag på soffan och "väntar in" Skavlan på tv. Idag kom digiboxen igång igen - efter gårkvällens strejkande - så nu finns det lite större kanalutbud. Framför allt uppskattar jag att kunna se finländsk tv. Till fredagkvällarna är det inte värt att ha några "fixa-ambitioner". Dock fick jag lite gjort helt oplanerat. Eftersom jag hade bilen till jobbet idag, passade jag på att åka hem via stormarknaden i utkanten av stan. Så nu är det rätt fullt i kylskåpet :)

Morgonfärger i söndags

På finska tv4 kommer nu finska "Körkriget" - Kuorosota på finska (undrar om det inte kallas körslaget i Sverige). De har acapella-versioner på kända låtar. Vissa riktigt intressanta varianter. Jag följer väldigt lite de här programmen, men det här funkar bra som bakgrundsprogram medan jag donar med diverse.

Testade min relativt nya skrivares scanner-funktioner nyss för första gången. Jag skulle bara lägga in mitt examensbevis, men av bara farten fick jag in många av mina gamla betyg och intyg. Jag tänker ofta, att man borde backup-spara gamla foton och en del dokument och texter. För säkerhets skull...

Med lite tillbakablickar på veckan, inser jag att den varit väldigt trevlig på många sätt. Solen har hittat fram en hel del och lyst upp höstdagarna. En kväll provade jag för första gången restaurang Nautical, som är nyrenoverad. Huset i övrigt håller de på att fixa med ännu. Jag hade för övrigt inte varit där innan de stängde före renoveringen heller. Jättebra service och bra mat. Vi firade av en kollega, som flyttar tillbaka till hemorten. Under den mörka höstkvällen såg vi inte den annars vackra utsikten från fönstren mot västra hamnen. Till arbetsveckans sista lunch idag hade jag sällskap av en trevlig kompis och maten var jättegod.

Jul på gång, tv-kanaler på vift och lite litteratur

Intagit standardplatsen här hemma, nersjunken i soffan med andra ord... Samtidigt slötittande på tv. Digiboxen strejkar, så det blir till att söka kanaler snart, om jag ska kunna kolla på Babel ikväll. Just nu syns inte svt2 på tv:n, endast ettan.

När jag cyklade hem från jobbet idag, hade de fått upp julbelysningen på gågatan. Det kändes lite konstigt, för trots att jag längtar efter glögg- och pepparkakssäsongen har jag inga julkänslor ännu. Förmodligen eftersom vi inte alls haft någon snö hittills. Det har ju varit så milt nästan hela hösten. Idag var det nog närmare tio grader och en vacker solig dag. Det såg i alla fall väldigt mysigt ut där på den julbelysta gågatan i kvällsmörkret. Det skulle nog vara invigning av julgatan - eller vad det nu kallas - under kvällen, har jag för mig att jag läste.

Jag hoppar raskt från jultemat till mitt senaste läsprojekt. En av alla mina egna böcker, som jag länge funderat på att läsa, är Shantaram av Gregory David Roberts. Boken är en riktig tegelsten, baserad på författarens egna livserfarenheter. Jag har inte kommit så långt med läsningen ännu, men den verkar lovande. Författaren har precis landat i miljonstaden Bombay, där boken börjar. Jag ser fram emot att följa hans upplevelser i Asien. Jag återkommer säkert till temat. En anledning till att mina egna böcker ofta hinner vara på hyllan rätt länge innan jag läser dem, är att jag lånar så mycket böcker, både från biblan och från vänner.

Så fort Kultunyheterna är slut, ska jag börja mixtra med tv-kanalerna. Jag plockade fram manualen, för det är länge sen jag sökte kanaler senast. Håll tummarna!

Redo för vintern

Äntligen har jag fått på vinterdäcken på bilen. Däckbytet fanns i min plan redan för ett par helger sen, men då prioriterade jag att ta det lugnt istället. Därmed har det liksom hängt med som ett "borde" i mina tankar. Det är ju något man vill ha gjort innan det är för kallt och eländigt. En vinter var jag så sent ute, så jag fick "gräva fram" bilen ur snömassorna för att kunna komma åt däcken... Idag, direkt efter körövningen, satte jag igång med det. Ville också få det gjort medan det var ljust. Bytte däcken och åkte sen till macken för att kolla luften. Passade också på att checka luftnivån på reservhjulet, vilket är ett projekt i sig. Av någon anledning sitter däcket så tokigt till, att jag alltid måste plocka bort allt som ligger ovanpå, för att komma åt att skruva loss däcket. Det måste nämligen tas ut, för ventilen ligger så till, att man inte når dit då däcket ligger på dess plats.

När jag kom hem, plockade jag undan balkongmöblerna och mattan, och tog ner dem till förrådet. Det är ovanligt sent. I vanliga fall brukar jag nog ha det gjort så här års. När jag åkte på semester i september var det fortfarande milda dagar, så möblerna blev kvar på balkongen. I oktober var jag på resande fot titt som tätt, och glömde nästan bort dem. Men nu är det också fixat. Skönt. I år har ju vintern låtit vänta på sig betydligt längre än förra året. Det är bra, för trots att jag gillar riktig vinter, kändes förra vintern lite väl lång. Idag var det sju grader på dagen, vilket nog är milt för årstiden, tror jag.

Även om jag tycker att tiden ibland rusar iväg lite för fort, ser jag ändå fram emot första advent. Det är så mysigt med allt som hör julen till - tända ljus, lite lagom med julpynt, julmusik, och inte minst glögg och pepparkakor. Glögg har jag redan inhandlat för flera veckor sen, pepparkakor finns i köksskåpet nu också, och igår köpte jag mandlar och russin. Har ansträngt mig för att inte tjuvstarta med dem ;)

Nu återstår ännu att få lite julstädat i hemmet och ta fram julsakerna från förrådet. Jag tycker nog ändå att jag fyllt flitkvoten för denna dag, så det får bli en annan dag :)

Citat och lyckokällor samt vintertecken

Idag åkte dunjackan fram för första gången i år. Jag har en ny, lite längre modell - passar bra till mina cykelturer. Inhandlad på båten. Ja, det är väl där det mesta av min shopping sker numera. Vi har länge haft runt 10-graders dagar, som nu har övergått till lägre temperaturer. Igår kväll och i morse var det ett tunnt istäcke på vägarna. Får ta det lite lugnt på cykelvägarna, inga tvära nitar eller svängar i fart.

Härligt att solen skinit nu i några dagar, efter en lite mörkare period. Såg på esplanaden utanför jobbet, att det nu är helt kalt där. Det tjocka gula lövtäcket är helt borta. Tur att jag så flitigt spanade in den förut och hamstrade intryck - både mentalt och med hjälp av kameran.

Jag samlar på bra citat av olika slag. De finns i mitt liv på alla möjliga ställen; som kylskåpsmagneter, i små böcker och kalendrar, och som egna anteckningar här och där. Många av de är bra påminnelser om hur man kan förhålla sig till saker och situationer i livet. Att vända jobbiga tankar och känslor till det bättre, att vända på perspektiven. Den senaste tiden har mitt mantra varit inspirerat av ett citat om att målet med livet är att njuta av det och inte att vara perfekt. Det kan vara en tröst, när man ibland känner sig otillräcklig. Jag försöker allt mer aktivt lära mig att se det positiva runt omkring mig i vardagen.

I helgen var det stora doser av livsnjutning för mig. Bland annat i form av mycket sångglädje och musik. Vi hade också en jättehärlig lördagkväll med ett trevligt tjejgäng på poetry slam. Tävlingsdeltagarna bjöd på många bra texter. Konferencierens mellansnack inbjöd till mycket skratt. Charmigt och skojigt, och väldigt insprirerande. Hade såna lyckokänslor när jag kom hem, sådär så att livet känns toppen.

Om filmer och annat i fredagssoffan

Har ett tag tänkt att det vore dags att få in lite text här igen, men tiden har upptagits av annat. Är väldigt fredagstrött, men eftersom jag är lite för uppe i varv för att somna, beslöt jag mig för att skriva några rader. Tankarna har svävat åt många håll, så får se var vi landar denna gång.

Det är skönt att vara på hemmaplan ett tag nu, efter alla resor i september och oktober. Jag har bland annat sett många bra filmer på dvd de senaste veckorna. Idag såg jag en söt berättelse av en av mina favoritregissörer, Lasse Hallström. Filmen hette Hachiko en vän för livet. "Huvudpersonen" är den speciella hunden Hachi, som är ovanligt trogen sin husse, spelad av Richard Gere. Lite annorlunda film, ibland filmad ur hundens perspektiv, vad den ser. Småmysig. Det ska tydligen ha funnits en verklig Hachiko-hund i Japan, som fått en bronsstaty rest efter sig.

Förra helgen såg jag den franska filmen Jag har älskat dig så länge, med Kristin Scott Thomas i huvudrollen. Den var väldigt bra. Gripande och djup, relationsdrama med mycket värme i. Dramakomedin Looking for Eric av regissören Ken Loach var helt sevärd också.

För övrigt är det en fas just nu, då jag funderar vart jag är på väg i livet... Vilka val jag kanske borde göra i vissa sammanhang, för att nå dit jag vill. Mitt liv har väl egentligen i flera år kretsat kring vad-vill-jag-med-livet-funderingar från och till. Dessa funderingar har också tidvis lett till handling, att jag gjort vissa förändringar, prövat nytt. Utmanat mig själv. Men så löper det på igen periodvis, utan att man kanske tillräckligt hinner reflektera, än mindre agera. Ibland hajar man till sen och inser att oj vad åren gått, är det så här det ska vara?

Igelkotten

Såg en mysig film igår. Igelkotten heter den (Le hérisson är originalets titel) och är baserad på en roman som heter Igelkottens elegans, av Muriel Barbery. Boken har jag dock inte läst. Filmen passade bra för en trött slappakväll hemma. Huvudpersonerna är lite udda personligheter, som hittar varandra på ett djupare plan. Den tolvåriga Paloma observerar och dokumenterar världen omkring sig med en videokamera, samtidigt som hon planerar självmord. Hon bor i en av lyxvåningarna i huset, där Renée är portvakt - en portvakt som bakom den stereotypa fasaden har ett stort konst- och litteraturintresse. De boende i huset noterar henne knappt. In flyttar en japansk gentleman, som ser både Palomas och Renées kvaliteter. Vänskaper uppstår. Dock försvårar mindervärdeskomplex tillvaron för Renée. Filmen innehåller både allvar och humor samt värme och kärlek. Den är underhållande och tänkvärd, tycker jag.