Oj vad tiden försvann, känns det som, när vi förlorat en timme i natt. När jag vaknade ca kl. 10.15 i morse - enligt min väckarklockas display - insåg jag snart lite snopet att klockan faktiskt egentligen redan är 11.15. Det betydde att jag fick sätta lite fart, om jag skulle hinna i tid till biblan till litteraturdagarnas sista programpunkt, som jag gärna ville gå på. Och hann gjorde jag, som tur...
Det har även i år varit en sån inspirerande helg, som litteraturdagarna brukar vara i Mariehamn. Jag har troget deltagit - som publik - även denna gång på de flesta evenemangen. Årets nyanser var lilarosa - vid diskussionssoffan i biblioteket och på broschyren - och temat Horisont.
Det var många intressanta samtal mellan författarna och intervjuarna - både om skribenternas verk och om annat. Jag blev återigen inspirerad och frestad att läsa några för mig nya författares böcker. Har tagit hem från biblan böcker av Solja Krapu, Jens Liljestrand, Leo Löthman, m.fl. Andra återstår på vill-läsa-listan. Däribland finns Mikael Bergstrands senaste bok (som olikt hans tidigare inte är en deckare), Sara Jungersten, Jonas Karlsson och David Lagercrantz bok om Zlatan, för att nämna några.
Jonna Ekmans intervju med Lagercrantz var riktig skojig och intressant att lyssna på. Han var rätt underhållande. Det verkar ju vara en väldigt speciell grej han fått vara med om, hela processen att på så nära håll få ta del av Zlatans liv. Han blev zlatanifierad, som han själv uttryckte det ungefär, behövde gå in i rollen som Zlatan för att kunna formulera romanen utifrån Zlatans perspektiv och "jag" inklusive hans egna språk och utryckssätt.
Likheter mellan skådelspelare och författare togs upp, att likt en skådespelare behöver en författare sätta sig in i och leva sig in i en romankaraktärsroll. Minns inte vem eller vilka som nämnde det. Det var nog både Lagercrantz och Jonas Karlsson som var inne på det spåret, tror jag. Löthman gav exempel på hur helt olika tolkningar läsare kunde göra av romaner. Någon kunde störtgråta över en bok medan en annan hade funnit den komisk.
Det var tjugoårsjubileum för Mariehamns litteraturdagar i år. Vi får hoppas att de får återkomma även fortsättningsvis, trots hot om nedskärningar i besparingstider.
Det var många intressanta samtal mellan författarna och intervjuarna - både om skribenternas verk och om annat. Jag blev återigen inspirerad och frestad att läsa några för mig nya författares böcker. Har tagit hem från biblan böcker av Solja Krapu, Jens Liljestrand, Leo Löthman, m.fl. Andra återstår på vill-läsa-listan. Däribland finns Mikael Bergstrands senaste bok (som olikt hans tidigare inte är en deckare), Sara Jungersten, Jonas Karlsson och David Lagercrantz bok om Zlatan, för att nämna några.
Jonna Ekmans intervju med Lagercrantz var riktig skojig och intressant att lyssna på. Han var rätt underhållande. Det verkar ju vara en väldigt speciell grej han fått vara med om, hela processen att på så nära håll få ta del av Zlatans liv. Han blev zlatanifierad, som han själv uttryckte det ungefär, behövde gå in i rollen som Zlatan för att kunna formulera romanen utifrån Zlatans perspektiv och "jag" inklusive hans egna språk och utryckssätt.
Likheter mellan skådelspelare och författare togs upp, att likt en skådespelare behöver en författare sätta sig in i och leva sig in i en romankaraktärsroll. Minns inte vem eller vilka som nämnde det. Det var nog både Lagercrantz och Jonas Karlsson som var inne på det spåret, tror jag. Löthman gav exempel på hur helt olika tolkningar läsare kunde göra av romaner. Någon kunde störtgråta över en bok medan en annan hade funnit den komisk.
Det var tjugoårsjubileum för Mariehamns litteraturdagar i år. Vi får hoppas att de får återkomma även fortsättningsvis, trots hot om nedskärningar i besparingstider.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar