Dags för lite uppdatering... Nu har jag plötsligt börjat hamna i höstrutinsekorrhjulet. På nåt sätt tar mängden studieuppgifter ofta över tillvaron nästan helt och hållet. Plugga-äta-sova-känslan... Är i en livsfas då jag ofta är trött och behöver enormt många sovtimmar. Då krymper dagslängden och blir dessutom lite hattig, eftersom jag ofta kan behöva middagssömn när jag kommer hem från lektionerna.
I måndags kväll var jag på väg till yogan, trodde jag, tills det var dags att bege sig hemifrån. Då insåg jag hur jag bara inte orkar och inte heller har motivation nog att tvinga mig iväg. Inte heller tisdagens pass gick jag på. Igår när jag skulle till kören tog det emot minst lika mycket. Tänkte att jag lägger av, skippar kördeltagandet helt och hållet. Som tur tvingade jag mig iväg, men vad det kan kännas tungt det där, att få krafter att ta sig ut... Tar man väl det steget brukar det sen oftast kännas bra ändå.
Blir igen påmind om att jag lever i fel sorts klimat. Denna vecka har varit mildare och i helgen hade vi toppenväder, då jag och min kompis satt ute på olika terasser och njöt av sommarkänsla. Förra veckan, däremot, hade vi några sådär 6-gradiga nätter, då mössa hade varit skönt under morgoncyklingen. När jag en kväll förra veckan cyklade hemåt i det lite kyliga mörkret vid 21-tiden, frågade jag mig i desperation hur jag kommer fixa och överleva denna verkligen LÅNGA period av svalt och kallt väder som vi har här... och som så här tidigt på året redan infinner sig.
Inser att jag bara måste rycka upp mig och göra det bästa av tillvaron, och komma ihåg att njuta av livet och vardagen. Jag har faktiskt fått lite "skoltrötthets-känslor" nu, tyvärr. Samtidigt är det ju jättespännande att lära sig ett helt nytt språk, ryska, som jag nu håller på att lära mig. I och med det öppnas en ny värld för mig. Att lära sig ett språk innebär att få inblick och delaktighet i nya kulturer, vilket är en väldigt givande del och ett resultat av språkstudier.
Att skriva en avhandling är egentligen ett arbetssätt jag trivs med. Ändå är det bitvis väldigt krävande och till och med ångestframkallande. Där får jag nog bearbeta mitt förhållningssätt för att palla trycket som uppstår då och då :) Det positiva är att jag nog lyckats komma igång med ett bra ämnesval som jag länge intresserat mig för. Hoppas det blir något bra av det hela sen :)
I måndags kväll var jag på väg till yogan, trodde jag, tills det var dags att bege sig hemifrån. Då insåg jag hur jag bara inte orkar och inte heller har motivation nog att tvinga mig iväg. Inte heller tisdagens pass gick jag på. Igår när jag skulle till kören tog det emot minst lika mycket. Tänkte att jag lägger av, skippar kördeltagandet helt och hållet. Som tur tvingade jag mig iväg, men vad det kan kännas tungt det där, att få krafter att ta sig ut... Tar man väl det steget brukar det sen oftast kännas bra ändå.
Inser att jag bara måste rycka upp mig och göra det bästa av tillvaron, och komma ihåg att njuta av livet och vardagen. Jag har faktiskt fått lite "skoltrötthets-känslor" nu, tyvärr. Samtidigt är det ju jättespännande att lära sig ett helt nytt språk, ryska, som jag nu håller på att lära mig. I och med det öppnas en ny värld för mig. Att lära sig ett språk innebär att få inblick och delaktighet i nya kulturer, vilket är en väldigt givande del och ett resultat av språkstudier.
Att skriva en avhandling är egentligen ett arbetssätt jag trivs med. Ändå är det bitvis väldigt krävande och till och med ångestframkallande. Där får jag nog bearbeta mitt förhållningssätt för att palla trycket som uppstår då och då :) Det positiva är att jag nog lyckats komma igång med ett bra ämnesval som jag länge intresserat mig för. Hoppas det blir något bra av det hela sen :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar