Sverigefinska folkhögskolan |
Tanken var att sen parkera i Haparanda centrum och strosa omkring för att få en överblick över staden. Eftersom regnet bara fortsatte att ösa ner, bestämde vi oss för att gå in i Sverigefinska folkhögskolan, som råkade finnas just där vi parkerade bilen vid ett torg.
Skolan visade sig även ha annan verksamhet än bara utbildning, bland annat logi och konferens. Lokalerna är intressant inredda och dekorerade med konst i olika former. Detta gäller till och med damtoaletten, som hade en intressant stil och fick mig att vilja fotografera.
Damtoan |
Utanför skolbyggnaden fann vi en restaurang, som låg i en byggnad med stora glasväggar. Eftersom regnet inte avtog, gick vi in för att se om det ännu serverades lunch. Enligt tiderna som stod på skylten hade vi precis missat lunchen, men vi gick ändå in för att se om vi skulle kunna få något i alla fall. Jodå, det var inga problem.
Jag hade pratat svenska med killen vid kassan, men när han hörde att vi pratade finska med min mamma, fortsatte han resten av kommunikationen på finska med oss. Jag tänker mig att det nog är rätt vanligt att det ofta skiftas mellan de två språken i Haparanda.
Maten var jättebra. Jag åt en vegetarisk variant av pyttipanna. Salladsbuffén, som hörde till, var väldigt variationsrik. När vi hade satt oss för att äta, insåg jag efter en stund, att klockan ju är en timme mindre än vad jag hela tiden tänkt - vi hade ju kommit över till Sverige. Så lunchen var egentligen inte slut heller!
Eftersom det ihållande kraftiga regnet fortfarande inte hade avtagit, när vi avslutat lunchen och kaffet, beslöt vi oss för att fortsätta färden, tillbaka över bron till Finland mot nästa resmål vi hade på bilsemestern - ut på landet till släktingarna.
Det blev därmed bara en liten bit av Haparanda jag fick uppleva. Jag hade kanske en bild av Haparanda som en alltmer växande - i betydelse i alla fall - stad, med Ikea och allt nytt som kommit med åren. Det var ju så mycket om det i media, när Ikea skulle öppna där, vill jag minnas. Stadens centrum såg i alla fall väldigt litet ut, det jag hann se. Köpcentren låg strax utanför centrumkärnan. Jag hade inte shopping med i dagsprogrammet, så vi åkte bara förbi där. Trots att jag inte såg så mycket av staden, var kanske det jag upplevde representativt för kulturen där - gränslandet mellan och kombinationen av det svenska och finska. I alla fall hade det varit en del av min bild av Haparanda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar