Strandpremiär, film och bra bok

Det är bara att inse, att jag nog blir inte riktigt normalpigg förrän semestern börjar, då jag får styra upp mina vilobehov etc mycket bättre än nu. En massa lagrad trötthet från en krävande och hektisk höst-vinter-vår-säsong som varit. Härligt nu med en hemmahelg utan behov att resa eller något. Vaknar jätteseg på morgnarna.

Igår fick jag riktiga sommarkänslor, då det var en jättefin solig och varm dag. Jag och ett par kompisar var för första gången i år på stranden och solade. Så härligt och avslappnande. Middagen åt jag på balkongen också. Men som vanligt växlar vädret här. Nu har vi en mulen och halvregnig förmiddag, så det passar bra att få lite saker gjorda inomhus. Fixat bankärenden bland annat.

Igår såg jag en bra indisk dvd-film, My Name is Khan, ett gripande drama, med mycket kärlek och en del tragik. Huvudpersonen Rizwan Khan med Aspergers syndrom kämpar sig envist fram i livet. Tack vare en föståndig mamma har han fått med sig en grundtro på sina möjligheter och en fördomsfri syn på människor oavsett religion etc. Efter mammans död lyckas han få ett bra liv i USA, vilket sen får en vändning på många sätt efter terrorattacken 9/11. Absolut sevärd film.

Har nu läst ut Patrik Lundbergs Gul utanpå, som jag redan nämnt i någon av de senaste inläggen. Bra och läsvärd med många intressanta teman. Jämställdhet, utanförskap, tillhörighet, kulturkrockar, identitet och att hitta sig själv och bli hel är ämnen som vävs in i Lundbergs berättelse om hans studietid i Korea. Vi får en också en samhällelig bild av Korea och dess sociala strukturer. En personligt skildrad berättelse om att inombords vara svensk, men hur ens asiatiska utseende påverkar hur man blir behandlad, och hur det sen får andra perspektiv när man vistas i Korea. Intressant och angeläget.