Musikminnen och känslor

Några röriga rader från soffan tror jag det blir. Försöker samla kraft och inspiration för att få lite nytta gjort idag. Tänkte passa på att skriva medan jag inväntar inspirationen ;) Har just betalat räkningar, så viss nytta är redan gjord. Jag lyckades också tajma in dagens få soltimmar till den promenad jag tog i eftermiddags, efter en  blötmulen morgon - som jag delvis sov mig igenom.

Igår blev jag påmind om musikens kraft och effekter på en. Jag kollade på två tv-dokumentärer efter varann på Svt. Den första var om Ratata och Mauro Scocco, där tillbakablickar till musik från mina tonårstider gavs. Efter det sändes ett program om Abba-Agnetha. Abba tillhör mina stora favoriter, som fortfarande håller. Dels var det intressant att få tillbakablickar på Agnethas tidiga musikaliska år, även före Abba, som jag inte haft så bra koll på. Lite hade jag läst om det i en bok om Agnetha, för några år sedan. För mig väcks många känslor, när jag hör bra favoritlåtar. Känslosamt är det förstås även att höra om livet bakom, och vid sidan av artistlivet. Obehag inför scenframträdanden och skilsmässa. Kärlek och musikglädje i stora doser trots det.

Hörde igår, att Björn J:son Lindh har dött. Trots att namnet är jättekänt för mig, har jag egentligen ingen större koll på hans repertoar mer än den välkända Brusa högre lilla å. Den spelade jag nyss via Spotify, där nu andra låtar av J:son Lindh fortsätter att spelas. Såna lugna rogivande låtar, som passar bra som bakgrundsmusik.