Oj, vad jag är jätteseg. Efter lite eftermiddagsvila tvingar jag mig att vara uppe och nu närmast skriva lite.
Jag har annars känt mig ovanligt uppåt och tillfreds de senaste dagarna. Börjar på något sätt uppleva att jag hittat harmoni i vissa aspekter av mitt liv. Många saker fungerar rätt bra just nu. Jag har blivit bättre på att ibland öppna mig och säga vad jag behöver säga, istället för att behålla det inom mig. Krävs nog en hel del övning till, men jag ser framstegen och mår bra av dem.
Under förmiddagen idag har jag varit ute i solen och hamstrat lite lyckokänslor under en promenad lyssnande på musik och fotograferande den vackra vårvinteromgivningen. Trots flera års boende på orten med otaliga promenader och fotande bakom mig har jag ännu inte sett mig mätt på motiven. :)
Som jag nämnde för ett par veckor sedan, så var jag på föreläsningen Mental styrketräning med Lars Losvik och Christoph Treier. Jag fick med mig många bra tankar, som jag försöker påminna mig om. Jag har tittat tillbaka på mina anteckningar från föreläsningskvällen och tänkte ta med lite här. Losvik och Treier varvade rätt flitigt sina respektive bitar av presentationerna, därför ser jag inte alltid av mina anteckningar att vem som sa vad. Förutom att det var uppdelat på var sina bitar turvis, inflikade de dessutom olika saker in i varandras framföranden.
Det är viktigt att ha tydliga - självvalda - mål och fokus i sitt liv. Hjärnan jämfördes med en taxiförare, att den tar oss till den adress vi anger. Vikten av att njuta mer av livet poängterades också. Är det vi sysslar med vad vi faktiskt vill göra? Det gäller att inte bara gå och vänta på att livet ska börja, utan agera - målmedvetet! Bryt ramar. Styr rätt.
Vi uppmanades att ta bort rädslan över att göra bort oss. Att våga mer. Att sluta vara så lagom. Genom att dyka ner i det läskiga kan man bättre nå höjderna, istället för att hålla jämn nivå hela tiden, tror jag de menade ungefär. Det visades illustrativa kurvor i diagram om det... Treier påpekade också, att om du gör något fel, är det ju ett tecken på att du faktiskt gör något.
Det pratades om att vända på perspektiven, från negativt till positivt. Exempel med glimtar av humor gavs på det. Att inte slösa bort eller sabba livet med negativa tankar. Typ dricker du cola, så njut fullt ut av det istället för att tänka på hur onyttigt det är :) Och att tänka på vad worst-case-scenariot egentligen är, om du till exempel grämer dig över en dyr p-bot. Vidare påpekades att vad som än händer, går det alltid att hitta något positivt i det, även i den värsta misslyckade dagen. Vikten av framgångsanalyser togs upp, att se tillbaka på varför något gick så bra som det gick. Istället för tvärtom, att söka orsaker till varför något inte gick bra.
Många av dessa saker är väl egentligen självklarheter, ändå behöver vi ofta påminna oss om dem, för vi fastnar så lätt i fel mönster. Det gör jag i alla fall, och jag tror att flera med mig.
Vi uppmanades att gå raka i ryggen, att hela tiden, varje dag gå, tänka och bete oss som om vi vore i första division. Sådant syns på en.
I slutet av föresläsningen visas en bild ut genom en bilframruta, där även back- och sidospeglarna syns. Poängen var att den som fokuserar framåt, ser mest genom framrutan, kommer bäst framåt. Bra är att då och då blicka bakåt och åt sidorna, men inte fastna för mycket i dessa speglar - vad som varit eller vad andra gör.
Salen tömdes sedan sakta till tonerna av Abbas Super Trouper på hög volym från högtalarna. Själv var jag upprymd och inspirerad av det dessa herrar framfört. Full av hopp inför alla möjligheter. Förstås krävs jobb, jobb och ständig övning i sina förhållningssätt. Påminnelser är bra. :)
Jag har annars känt mig ovanligt uppåt och tillfreds de senaste dagarna. Börjar på något sätt uppleva att jag hittat harmoni i vissa aspekter av mitt liv. Många saker fungerar rätt bra just nu. Jag har blivit bättre på att ibland öppna mig och säga vad jag behöver säga, istället för att behålla det inom mig. Krävs nog en hel del övning till, men jag ser framstegen och mår bra av dem.
Under förmiddagen idag har jag varit ute i solen och hamstrat lite lyckokänslor under en promenad lyssnande på musik och fotograferande den vackra vårvinteromgivningen. Trots flera års boende på orten med otaliga promenader och fotande bakom mig har jag ännu inte sett mig mätt på motiven. :)
Som jag nämnde för ett par veckor sedan, så var jag på föreläsningen Mental styrketräning med Lars Losvik och Christoph Treier. Jag fick med mig många bra tankar, som jag försöker påminna mig om. Jag har tittat tillbaka på mina anteckningar från föreläsningskvällen och tänkte ta med lite här. Losvik och Treier varvade rätt flitigt sina respektive bitar av presentationerna, därför ser jag inte alltid av mina anteckningar att vem som sa vad. Förutom att det var uppdelat på var sina bitar turvis, inflikade de dessutom olika saker in i varandras framföranden.
Det är viktigt att ha tydliga - självvalda - mål och fokus i sitt liv. Hjärnan jämfördes med en taxiförare, att den tar oss till den adress vi anger. Vikten av att njuta mer av livet poängterades också. Är det vi sysslar med vad vi faktiskt vill göra? Det gäller att inte bara gå och vänta på att livet ska börja, utan agera - målmedvetet! Bryt ramar. Styr rätt.
Vi uppmanades att ta bort rädslan över att göra bort oss. Att våga mer. Att sluta vara så lagom. Genom att dyka ner i det läskiga kan man bättre nå höjderna, istället för att hålla jämn nivå hela tiden, tror jag de menade ungefär. Det visades illustrativa kurvor i diagram om det... Treier påpekade också, att om du gör något fel, är det ju ett tecken på att du faktiskt gör något.
Det pratades om att vända på perspektiven, från negativt till positivt. Exempel med glimtar av humor gavs på det. Att inte slösa bort eller sabba livet med negativa tankar. Typ dricker du cola, så njut fullt ut av det istället för att tänka på hur onyttigt det är :) Och att tänka på vad worst-case-scenariot egentligen är, om du till exempel grämer dig över en dyr p-bot. Vidare påpekades att vad som än händer, går det alltid att hitta något positivt i det, även i den värsta misslyckade dagen. Vikten av framgångsanalyser togs upp, att se tillbaka på varför något gick så bra som det gick. Istället för tvärtom, att söka orsaker till varför något inte gick bra.
Många av dessa saker är väl egentligen självklarheter, ändå behöver vi ofta påminna oss om dem, för vi fastnar så lätt i fel mönster. Det gör jag i alla fall, och jag tror att flera med mig.
Vi uppmanades att gå raka i ryggen, att hela tiden, varje dag gå, tänka och bete oss som om vi vore i första division. Sådant syns på en.
I slutet av föresläsningen visas en bild ut genom en bilframruta, där även back- och sidospeglarna syns. Poängen var att den som fokuserar framåt, ser mest genom framrutan, kommer bäst framåt. Bra är att då och då blicka bakåt och åt sidorna, men inte fastna för mycket i dessa speglar - vad som varit eller vad andra gör.
Salen tömdes sedan sakta till tonerna av Abbas Super Trouper på hög volym från högtalarna. Själv var jag upprymd och inspirerad av det dessa herrar framfört. Full av hopp inför alla möjligheter. Förstås krävs jobb, jobb och ständig övning i sina förhållningssätt. Påminnelser är bra. :)
Precis så är det!!! :)
SvaraRadera