Storm ute efter trevlig kväll

Oj vad det stormar ute nu. Blir bara allt kraftigare. När jag kom hem vid 21-tiden, hann paraplyet vända sig ut och in flera gånger medan jag gick den korta sträckan från busshållplatsen och hem. Nu har vindarna alltså ökat på ännu mer. Låter väldigt högljutt där ute. Jag gick till jobbet i morse, för jag visste inte om det skulle vara för halt att cykla. Eftersom det regnade och såg eländigt ut nu på kvällen, tog jag bussen istället för att promenera hem.

Jag var på en väldigt trevlig spontanbestämd efter-jobbet-träff på en krog i stan. Vi hade seriösa diskussioner om livskriser och annat. Även om det kanske är lite deppiga teman, så blev jag väldigt uppåt och är nöjd med kvällen. Ibland är det skönt att prata av sig lite :) Och vi fick även med positivare samtalsämnen.

Som så ofta på kvällarna, är jag jättetrött nu, så jag tror jag däckar i säng. 

Helgsummering; vintersol, bio, Babel, mm

Vilken underbart solig helg det har varit! Jag har varit ute och gått i solen både idag och igår. Igår hann det dock växla mellan olika vädervarianter under min promenad - snöblandat regn och regn varvade med solen. Trottoarerna var slaskiga, så mina läderkängor var fortfarande blöta igår kväll...

Promenadvy igår, Östra hamnen

Igår kväll promenerade vi till stan också, för då hade det frusit på, och därmed lite väl läskigt att cykla. Vi var och såg den senaste Bondfilmen Skyfall på bio. Det blev helt fullsatt i salongen och folk hade fått vända också, hörde jag idag. Vi var ute i tid och fick bra platser. Filmen var helt sevärd. Det är inte min genre av film, och jag har inte sett många Bondfilmer innan, kanske någon för en massa år sen... Tyckte att det nog vore bra som filmintresserad att se en sådan också. Det var maffigt med Adeles Skyfall-låt på hög biovolym snyggt och konstnärligt illustrerad med snuttar från filmhandlingen invävda i de vackra bildintrycken vid introt. Vad jag hade glömt bort var att jag lever mig in så dant i handlingen och skräms av plötsliga läskiga händelser, så att jag då kan råka skrika till... Det hände förstås, och jag och min kompis hade svårt att hålla oss för skratt sen.

Idag har jag varit på gospelmässa och sjungit, vilket var väldigt trevligt. Vi har en duktig kördirigent, som är lätt att följa och som ger bra instruktioner. Körgemenskapen är fin också. Fikade tillsammans efteråt på kyrkkaffet, flera av oss. Det var ett par minusgrader i morse, när jag promenerade till kyrkan.

Inser att jag borde byta till vinterdäck på bilen snart. Hoppas vädret är ok för det nästa helg. En vinter för några år sen hann bilen vara rejält övertäckt med snö, när jag väl hann ta mig tid till däckbyte. Då fick jag först skotta fram bilen...

Vy  genom sovrumsfönstret i morse

Tittar på Babel parallellt med att jag skriver. Min gamla favoritförfattare John Irving har intervjuats. Han är tydligen aktuell med en ny roman nu. Måste kolla upp... Så många böcker på vill-läsa-listan... Nu kom Bodil Malmsten dit också. Henne har jag inte läst mycket av, men jag tycker hon verkar intressant som person. Hon har kommit ut med en skrivtipsbok av något slag nu. Ska nog koncentrera mig bättre på programmet nu.

Vintrig skrivarmorgon

Vaknade upp till en vintrig morgonvy med ett snötäcke där nu inte gräset längre sticker fram. Temperaturen ute var runt nollan. Utanför mitt fönster finns ett träd med rostbruna löv. Det såg vackert ut när solen väl kom
fram.

De första timmarna efter frukosten har jag suttit och bearbetat min resetext. När jag sen ville ta en paus för att gå ut och gå, blev det plötsligt alldeles grått ute och ner kom något snöblandat regn. Jag satte på datorn igen, och tänkte skriva några rader här på bloggen också innan jag gör ett nytt försök med promenad. Redan nu har det klarnat lite. Ett viktigt syfte med min tänkta promenad är också att ta foton, annars hade jag nog gått ändå, trots nederbörd.

Jag kom inte speciellt långt med resetexten, men det känns bra att jag ändå är igång. Jag har en stor inspiration för skrivandet generellt just nu. Däremot kom jag nyss till ett läge, där en paus skulle behövas, för att orka vidare. Nu skiner solen på bra igen. Temperaturen har åkt upp till 5 grader. Bäst jag skyndar mig ut...

Magont, vinter och skrivarinspiration

Vy genom mitt fönster vid 18-tiden idag

Härligt att det är helg och ledighet! En väldigt tung vecka har det varit på många sätt. Inte nog med det. Idag har jag jätteont i magen. Haft lite smygande under veckan, mer igår och riktigt smärtsamt nu. Fy. Får väl gå till apoteket imorgon om det inte lättar. En fredagkväll vill man ju egentligen skämma bort sig med lite gott att äta och dricka, men försöker ta det försiktigt. Åt dock lite vitchokladöverdragna cashewnötter tidigare ikväll. Det är nog ungefär ett år sen jag senast hade stressont i magen. Får ta hand om mig bättre.

Nu är vintern här, för stunden i alla fall. Igår kväll kom första snön, som ännu ligger halvtunn på marken. Vi har haft 2-3 grader de senaste två dagarna. Det är en speciell kombination ute nu med både lite snö och ännu delvis de vackra höstfärgerna kvar. Till det tittade solen fram några gånger idag - underbart :) Såg att vissa träd vid torget och däromkring hade de gula löven kvar på undre halvan av grenarna, medan det var glest på de övre. Hur vackert jag än tycker det är, lider jag dock lite av att frysa också... Men det ska jag inte fördjupa mig i nu.

Jag fick nog även i år - liksom förra året - en riktig skrivarkick efter helgens skrivarkurs, konstaterar jag nu. Bloggen har fyllts på flitigt under den gångna veckan. Jag försöker nu ta fasta på en viktig sak som togs upp under kursen, nämligen bearbetning av texter. Istället för att bara skriva nya texter bör man gå igenom vad man skrivit under åren och bearbeta sitt material. Idag tog jag fram mina kladd och försök till utkast till en text om förra vinterns utlandsresa. Trots att det har gått väldigt trögt med den, har jag inte helt velat ge upp tanken om att få ihop en vettig skildring. Nu har den legat orörd jättelänge, i månader, tills jag nyss tog upp den. Jag läste igenom det hela och strök under sådant jag tror mig kunna använda. Imorgon vill jag jobba vidare med texten och redigera vid datorn utifrån dagens små tankar.

Snart börjar Skavlan, som jag missat de senaste fredagarna, då jag inte varit hemma. Skönt med en helg på hemmaplan. Har väldigt lite planerat, vilket känns bra och sunt. 

Lunchsamtal och filmkväll

Tog ett bra spontanbeslut att gå tidigare från jobbet idag, när solen sken. Min låga motivation har inte ökat något avsevärt, så det var bra att passa på att flexa lite. Direkt när jag kommit hem tog jag en timmes promenad och hann därmed njuta av de sista solstrålarna som successivt försvann strax innan jag hann tillbaka hem. 

Ljuspunkterna under mina dagar har varit trevliga lunchträffar med vänner både igår och idag, där vi samtalat om viktiga saker. Fick med mig många bra tankar, reflektioner och tips, som jag ska försöka komma ihåg. Blev också påmind och peppad att våga fast det känns jobbigt och läskigt. Gårkvällens körövning gav också glädje.

Ikväll har jag tittat på en mysig fransk film Mina eftermiddagar med Margueritte, ett relationsdrama. En ny vänskap mellan en medelålders man med barndomstrauman - spelad av Gérard Depardieu - och en gammal dam. Damen introducerar den godhjärtade mannen med lässvårigheter till litteraturens värld, när de lär känna varandra på en parkbänk. Helt sevärd med mycket värme.

Livskris eller nåt...

Bara några rader innan jag lägger mig. Jag har precis varit på en väldigt bra teaterföreställning, Ett riktigt fynd, som Åbo svenska teater varit här på Alandica och spelat. De fyra skådespelarna var riktigt duktiga, speciellt en av dem som hade så otroligt många olika roller. Det var mycket humor. Själv har jag tyvärr varit lite nere de senaste dagarna, så jag lyckades inte få upp mitt glada sinne helt fullt.

Jag har sådana dagar på jobbet nu, då självförtroendet varit lågt. Likaså motivationen. Känns som om jag är på fel plats just nu, men ser inte något snabbt sätt att förändra det. Däremot funderar jag längre framåt och försöker informera mig om saker och ting. Men även på det privata, personliga planet känns det lite jobbigt. Vet inte om det är en smärre livskris eller vad jag riktigt hamnat i. Samtidigt tänker jag att det är väl västvärldslyxproblem egentligen, att så stor nöd går det väl inte på mig. Har ju jobb, inkomst, hem och vänner, mm. Ändå kan det kännas så tungt.

Trots att tanken på att genomföra livsförändringar kan inge hopp och lättnad, är det läskigt också. Ska man våga ge upp något tryggt man har för något nytt lite osäkrare - som ändå kanske känns mer rätt? Speciellt nu, när jag känner mig lite så där "grundtrött" på något sätt, är det svårt att tro att jag klarar av vissa utmaningar. Gäller att påminna mig själv om att tro på mig själv. Lyssna inåt.

Innan man riktigt har hittat till livsförändringarna får man försöka göra det bästa av det som är nu - känns som jag konstaterat något liknande tidigare också :) Har i alla fall bokat in lunchträffar med trevliga vänner resten av veckan. Det ger välbehövliga pauser från i övrigt tunga dagar.

Tystnad, stillhet och höstsol

Idag var jag tillbaka till min vardagsverklighet efter det fantastiska, lite avskärmade livet under skrivarretreaten i helgen, då jag fick fokusera på den kreativa delen av mig. Idag var det lite annat. Budgeten för min enhet skulle förhandlas om, så jag fick raskt sätta igång med de sista kalkyleringarna och förberedelserna i morse. Livets kontraster.

Äntligen har solen hittat fram idag. Den har varit en sällsynt syn under denna höst. Jag var bara tvungen att fota lite på lunchen idag. Efter jobbet var jag och klippte mig, och senare cyklade jag till affären och handlade matvaror. Nu har jag installerat mig i soffan. Fått över dagens fotoskörd till datorn från kameran. Nu när jag väl ska skriva har jag - som ofta - hunnit bli trött. Jobbet tar för stor del av mitt liv, konstaterar jag än en gång. Jag ska ändå få ner några tankar om helgen ännu. Det blir nog bara små spontana glimtar av det, för jag har för avsikt att läsa igenom kursanteckningarna, och verkligen plocka ut viktiga kom-ihåg-saker därifrån.

Något som jag verkligen vill ta med mig från helgen, förutom allt om själva skrivandet, är det här med tystnad. Att komma ihåg att stanna till i stillhet och tystnad regelbundet, för att höra och känna mig själv, innerst inne. Det i sig gynnar nog skrivandet också. Framför allt är stillheten viktig för välmåendet generellt, speciellt i vårt hektiska stressamhälle med alla krav det ställer. Hur svårt är det inte att försöka sitta i stillhet och tystnad och bara vara. Tankar om allt möjligt kommer och går. Vår meditationshandledare sa många kloka saker om det. Vi är inte våra tankar eller känslor. Vi kan observera dem liksom utifrån när de kommer och går. Tankarna kan sorteras in i olika kategorier - jobb, minnen, planer, etc. Vi kan lära oss att vara utomstående observatörer av våra tankegångar. Det kräver en hel del övning.

Under retreaten var det tänkt att vi skulle vara tysta under måltiderna. Det är ju väldigt ovant i vår kultur, att sitta vid samma bord och inte samtala. Vi hade en hel del diskussioner om det i gruppen. Jag tror att det var sunt och nyttigt i sammanhanget, att verkligen få tid till sig själv utan distraktion av annat. Däremot kände vi många, att vi gärna också ville prata och lära känna varandra. Vi hann dock genom texterna, och under de gånger vi kom överens om att avvika från reglerna, dela med oss av våra liv för varann. Det i sig var också en väldigt givande och viktig del av helgen.

Lite kort om höstlig skrivarretreat

Jag är nog lite för trött för att orka skriva ner allt som jag egentligen tänkt. Det får kanske bli en fortsättning en annan dag. Jag är så full av inspiration och glädje efter en väldigt givande skrivarretreat under denna helg. Det var för mig en ny variant, då vi kombinerade skrivarpassen med meditation och tysta måltider. Tystnaden och meditationen är teman i sig att återkomma till förutom själva skrivandet.

Det är så inspirerande att fokusera koncentrerat på skrivande en hel helg och på en lite avskärmad plats en bit ifrån hemmet. Miljön där vi var är vacker, men  i regnet och i det gråa vädret blir förstås inte intrycken de helt bästa. Hösten är annars som vackrast fortfarande. Med risk för att låta tjatig om dessa höstfärger, måste jag ännu nämna dem. På vägen till Eckerö och tillbaka kunde jag knappt se mig mätt på färgnyanserna på träd och buskar. Ute på landsbygden framträder de nog på ett annat sätt än i stan. 

Bristen på ork överskuggar nog skrivarinspirationen för stunden. Det har varit en intensiv helg, även om den var rogivande och mysig i sig. Återkommer.

Lite livstankar en regnig höstkväll

Vilken enormt regnig och grå höst det har varit. Hamnade här på soffan istället för att gå en promenad, som jag först hade tänkt. Det här är veckans första hemmakväll utan annat inbokat. Var på massage i eftermiddags, så det passar rätt bra att ta det lugnt.

Min vad jag brukar kalla vad-vill-jag-med-livet-fas känns återigen väldigt påtaglig. Måendet går upp och ner. Fixar vardagen rätt bra, men jag är väldigt trött. Självförtroendet pendlar. Ska det alltid vara så här? funderar jag över vissa aspekter av mitt liv. Försöker dock också se det som faktiskt har blivit så mycket bättre. Har utmanat mig själv och vågat ta upp saker som är jobbiga att prata om. Himla tufft, men lättar och öppnar för nytt. Min strävan är ärlig kommunikation i alla slags relationer i den mån det är möjligt. Dock är det inte alltid så lätt. Jag har ju mina hämningar att övervinna, som kostar på mer än man kan tro vissa gånger.

Tror inte jag får ner så mycket mer text just nu. Ibland står det still... Började inlägget med helt andra intentioner, men de idéerna försvann någonstans, och annat kom fram, dock sådant jag idag inte vill utveckla så ingående. Kanske en annan dag.

Fotofestival och resetrötthet

Just när jag kommit så långt som till att börja skriva, inser jag hur jag trött jag är. Så får se hur mycket det blir nu. Jag höll nämligen på med att sätta in bilder från både kameran och mobilen, innan jag kom så långt som att logga in här. Inte för att det är sent, men jag har rest med tåg hela natten och båt en stor del av dagen idag. Jag hade två intensiva utbildningsdagar i Rovaniemi, inklusive kvällsprogram. Allt det har nu satt sina spår i orken. Ser nu att förra inlägget lyckades bra, från mobilen. Ska nog sätta in bild också så här efteråt, när jag nu sitter vid datorn, eftersom det inte gick från mobilen.

Utsikt genom Alandicas glasväggar

Denna vecka har jag fått en hel del fotoinspiration. I tisdags var jag på vernissage på Ålands museum, där fotoklubben Obscura hade ställt ut medlemmars foton. Det var en väldigt trevlig tillställning och många fina foton. Igår och idag har det varit fotofestival på kulturhuset här i stan. Jag missade förstås det mesta på grund av min resa. Jag cyklade dock in till stan under kvällen för att hinna se lite av det.

Det fanns många vackra fotografier utställda i lobbyn på Alandica. Jag var också och lyssnade på den sista presentationen, Mats Alfredssons "minikurs i gatufotografering". Det var väldigt intressant och skojigt. Han berättade vad gatufotografi innebär och betyder. Han gav tips om vad man kunde tänka på, om man vill ta den typen av foton. Några aspekter som han tipsade om att hålla utkik efter var bland annat upprepningar, humor och ljus och färg. Vi fick se många av hans bilder, som exempel. Det blev en hel del skratt åt bilderna med humoraspekt och åt Alfredssons återberättande av vissa situationer.

Vad jag frös när jag cyklade hem från stan vid halv-åtta-tiden ikväll. En mössa hade behövts. Såg sen hemma, att temperaturen faktiskt hade hunnit sjunka ner till sex grader från cirka tio tidigare under kvällen. 

Tåg genom Finland

Skriver för första gången ett inlägg via min mobil. Får se hur resultatet blir... Sitter dessutom på ett skakande tåg. Har även sovit i detta tidvis riktigt ryckiga fordon, lyxigt nog i en helt egen kupé. Standarden är jag helt nöjd med. Det här är tydligen nya vagnar, fick jag höra igår. Tvåvåningsliggvagnar. På övervåningen har de egna toaletter och duschar i kupéerna vad jag förstod, som kostade snäppet mer. Här nere finns en gemensam dusch, vilket jag inte heller är van vid från tidigare nattågsresor. Jag har ett spegelskåp med muggar, tvål och källvatten i små portionsförpackningar.

Ska nog testa att publicera inlägget, innan något hinner gå fel ;) Försökte bifoga en bild, men men då hade jag behövt ladda ner någon app. Inte värt att börja mixtra med något nytt nu...

Livshantering, höstfärger och The Artist

Vilken underbar, solig och varm helg vi haft. Extra lyxigt känns det efter en lång regnig och grå period. Egentligen har temperaturen varit låg på morgonen, 8 - 10 grader, men solen har värmt upp den under dagen. Jag har gått rätt långa promenader både igår och idag. Har passat på att fotografera de vackra färgerna. Jag slutar aldrig att förundras över naturens förmåga att skapa dessa färgskiftningar. Just nu är det ännu den fasen då träden och buskarna har både gröna löv och löv som skiftar i gult, rostrött och vinrött, bl.a.

Det har verkligen varit sådant väder att man bara måste vistas utomhus. Jag har dock sett till att få en del nytta gjort hemma också, eftersom denna helg är en av de få där min kalender är mer eller mindre tom. Städade hemmet igår och tvättade tvätt idag. Insåg att de gånger man får tid till att fixa hemma, är det alltid redan dags för den "vanliga" städningen. Jag hinner liksom aldrig till "grovgörat". Det finns en del projekt i lägenheten som skulle behöva tas tag i, men som också kräver tid. Balkongmöblerna hamnade nu i förrådet. Vad fort den säsongen tog slut, även om man kanske ännu denna helg hade kunnat sitta ute en stund...

Vissa människor får kämpa en hel del med förhållningssätt till både sig själva och livet i sig. Jag är en av dem. Det är skrämmande hur lätt jag ibland kan hamna i negativt tänkande och få skamkänslor över mig själv eller mitt handlande. I de situationerna gäller det att verkligen aktivt styra sina tankar åt rätt håll och bort från det destruktiva. Det kräver ständig övning. Att påminna sig om att fokusera rätt. Ha kontroll, men att samtidigt kunna släppa kontrollen över det jag ändå inte kan påverka eller ändra på. Egentligen så himla förnuftigt att resonera kring, men ändå ibland så svårt att få det att funka i praktiken.

Förutom det egna kämpandet och resonerandet med mig själv har jag också många givande samtal med vänner. Som tur har vi ofta igenkänning i våra bekymmer, vissa av oss, och kan stötta varandra. Musik ger mig också mycket glädje. Jag har övat lite sång denna helg. Det som känns lite jobbigt är att grannarna troligen hör en del av det, för det är rätt lyhört. Jag är inte riktigt bekväm med det. Men vad gör man? Var skulle jag annars öva än hemma?

Jag såg en härlig film igår, The Artist. En svartvit stumfilm kan ju låta lite torrt och gammaldags, men den fungerade definitivt. Jag tyckte den var helcharmig, skojig och romantisk. Den ena huvudpersonen, argentinska Bérénice Bejo, har verkligen utstrålning och personlighet - förutom att hon är vacker. Henne tror jag vi kommer se mer av. Den manliga huvudpersonen, Jean Dujardin, var också jätteduktig och uttrycksfull - och riktig snygg :) Jag tror han är fransman. Vi googlade lite på filmen och de inblandade personerna efteråt, och såg på extramaterialet till dvd:n. Veteranerna John Goodman och Malcolm McDowell var med också. Det kändes dessutom lite allmänbildande att få insyn i stumfilmer och hur ljudfilmerna sen tog över - förutom själva nöjet att se filmen i sig.

Så i det stora hela har det varit en rätt mångsidig helg - både på ett inre och på ett yttre plan.

Solglimtar och hoppfullhet

Åh, nu är jag så tillfreds och har såna livet-känns-härligt-känslor, så jag måste ju dokumentera det och dela med mig. Nyduschad och avslappnad efter en trevlig körövning med sång och samvaro. Är lycklig över alla mina vänner. Förutom umgänget i kören har jag också pratat och hörts med andra kompisar. Till lunch hade jag sällskap, då jag var och shoppade vinterstövlar efter maten. Vi slank också in på en konstutställning.

Solen har skinit under morgonen och förmiddagen idag, vilket har varit väldigt sällsynt de senaste veckorna. Jag var bara tvungen att svänga av lite extra ner mot vattnet under cykelfärden till jobbet, för jag ville föreviga vyerna med de vackra färgerna från solen. Löven på träden har delvis färgats till fantastiska nyanser av gul-röda toner, i olika omfattningar. Som alltid så här års, gäller det att passa på att beundra dessa, för de försvinner ganska fort då löven sen faller ner.

Igår hade jag lite av en fixakväll. Hämtade min bil från service, köpte en ny mikrovågsugn och fick lämna av den gamla - som la av i fredags - i affären där jag köpte den nya. Passade också på att handla mat, när jag ändå var ute och åkte med bilen. Efter det var jag och en kompis på en timmes promenad, innan jag lagade mat.

På jobbet har jag en bra fas just nu med intressanta arbetsmoment. Stämningen är dessutom väldigt bra. Det underlättar livet :) Med allt detta kan jag konstatera, att jag borde nog fixa denna höst och vinter med, trots lite mörker emellanåt. Det finns hopp :)

Höstmörkerångest och lyckostunder

Även om jag gillar årstiderna och växlingarna dem emellan, är det med lite ångest och bävan jag kliver upp i mörkret på morgnarna nu. Det känns tufft att veta att det nu kommer att vara en lång period, då man måste klä sig varmt och bege sig ut i det ofta kalla vädret. Även i lägenheten blir det kallt liksom i mitt arbetsrum på jobbet, så man är liksom färdigt frusen när man kommer ut. Så det gäller nu att jobba ännu mer aktivt för att hålla det positiva sinnet igång. Att hitta lyckopärlorna i sin vardag. När jag idag promenerade i kvällsskymningen lyssnandes på musik från Spotify, påmindes jag återigen om hur viss musik riktigt kan ge såna lyckokänslor. Denna gång var det en gammal Abba-nostalgi-låt från långt bak i tiden :)

I lördags kväll var vi på teater och såg Första varningen, baserad på Strindberg, spelad av våra lokala förmågor här. Det blev en hel del skratt emellanåt. Sådant piggar upp och glädjer en. När vi efter pjäsens slut skulle resa oss från våra platser, sa farbrorn i raden bakom att det var så härligt med våra skratt, att han haft så roligt bara åt det i sig... Det var väl skoj att kunna roa någon :) Efter det hade vi ännu en trevlig fortsättning på krogen med lite vin och god mat. Cyklade sen senare hem i höstregnet, som vi fått rätt stora doser av på sistone. På hemväg är det dock inte lika illa att bli blöt som åt andra hållet.