Fantastisk kulturnatt

Taxichaffisen tar turisterna till Fontana di Trevi

Tung dag idag. Jag är lite förkyld, tung i kroppen och har lättare huvudvärk. Efter att ha kurerat mig med bland annat havtornssaft och ingefärete innehållande honung och carmolisdroppar, i samband med frukosten, la jag mig igen och sov 2,5 h till och vaknade sen med huvudvärken som börjat då. Har nu druckit ett par stora muggfulla kaffe och inte kommit så mycket längre än till soffdjupet i morgonrock och pyjamasbyxor... ;) Lite lättad att det är mulet och småregnigt ute, så missar jag ingenting med det i alla fall...

Igår kväll var det en fantastisk kulturnatt i stan med många intressanta evenemang och bästa underbara sommarkvällsvädret därtill. Efter en cykeltur till stan inledde vi kvällen med att titta på gatuteater i Miramarparken. Det var pjäsen Taxi Driver av en dansk teatergrupp, Rakkerpak, en vild, småtokig komisk story. Det var proppfullt i publiken. Parken ligger så vackert till också, bredvid vårt fina bibliotek och med vy mot vattnet bortom parkens gröna del.

Efter det minglade vi i biblioteket, lyssnade på ett författarsamtal med Liselott Willén, tittade på utställningar och fikade där också medan musikunderhållning pågick i bakgrunden. Några kvarter bort lockade Emmaus häftiga modevisning ut hela Åland - verkade det som på folkmändgen - för att titta på showen. Härlig stämning, viktiga budskap presenterades, medryckande musik. Många bekanta springer man på en sån här kväll också, och jag inser att jag faktiskt känner rätt många här vid det här laget, trots att jag fortfarande på sätt och vis känner mig lite halvny på orten.

I väntan på att föreställningen Hamlet av Nicklas Lantz skulle börja hade vi en dryg timmes "mellantid" då vi passade på att ta ett glas vin på Pilsnermackans utesoffa i sommarkvällen då skymningen höll på att övergå i mörker. En av dessa få ljumna kvällar. 

Det var verkligen värt att hänga kvar på stan och vänta in Hamlet. Uppsättningen och skådespeleriet i enmansshowen var fantastiskt bra och medryckande med mycket känsla och inlevelse. Lantz varvade på ett fyndigt sätt mellan att vara berättare och Hamlet, i full fart och akrobatiskt skuttande mellan två olika platser i lokalen, samtidigt som han också fixade med ljussättningen. Impad och förskräckt - höjdrädd och klumpig som jag är - följde jag med hjärtat i halsgropen hans balanserande på de höga och smala ställena, där han hoppade och hade sig, mellan sina "rollbyten". Vilken talang! Helt upprymda och nöjda gick vi sen efter föreställningen tillbaka till våra cyklar.

Urmysig kväll som helhet i sällskap av trevliga vänner var det :) 

Och nu har också huvudvärken börjat lätta medan jag donat med skrivandet här, så jag ska nog snart orka upp ur soffan och få ut lite mer av även denna dag. :)