Jag såg den i Finland uppmärksammade dokumentärfilmen Kummisetäni thaimorsian, regisserad av en ung kille, Wille Hyvönen. Jag har för mig att den var hans slutarbete i sin utbildning. Hyvönen är envist och fördomsfullt övertygad om att kärleken mellan hans gudfar och hans thailändska fästmö inte kan vara äkta. I dokumentären följer han med gudfadern Seppo till Thailand en månad, där de alla tre umgås i huset Seppo hyrt åt Pin (vet inte om jag stavar hennes namn rätt...). Där finns även Pins barn. Nästan på ett fräckt sätt ifrågasätter Wille deras förhållande och sätter det på prov, men så småningom förändras hans syn på situtationen totalt, vilket han också fint erkänner. En intressant film om ett aktuellt tema. Skildrat på ett öppet och ärligt sätt.
Jag såg också dokumentären om författaren Karl Ove Knausgård, Året efter min kamp, som var väldigt intressant. Även där berättas det ärligt om de motstridiga känslorna och effekterna av att ha skrivit bokserien, reaktionerna som kom med den, osv. Om att helt ha lämnat ut sig och även vissa nära och kära. Scener visas från olika länder där han intervjuas varvat med hans hemmiljöer. Knausgård är ju också väldigt stilig att se på, trots att han ser lite sliten ut ;) Nu måste jag snart ta och läsa den första delen i Min kamp, som funnits i min bokhylla bra länge vid det här laget. Som jag nämnt, brukar mina egna böcker förbli olästa rätt länge eftersom jag lånar så mycket böcker. Jag har sett flera tv-intervjuer med Knausgård och varit och lyssnat på honom på litteratudagarna här för några år sedan, men ändå inte kommit till skott med att läsa hans verk ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar