Matlagningsäventyr... ;)

Idag har jag för en gångs skull lagat mat, alltså mer än bara något som går supersnabbt ;) Inte jätteavancerat, men jag gav mig nog in på för mig nya grejer, som var lite tålamodskrävande. Rätten jag gjorde har jag visserligen lagat en variant av för ett antal år sedan, men det som var ett nytt moment för mig var att koka rödbeta med allt vad det innebär.

Resultatet blev som tur helt lyckat, jag som annars brukar föredra instruktioner om ugnstemperatur, hur lång tid det ska vara i ugnen, etc. Nu chansade jag lite med sådana detaljer. Jag lagade rotfrukter, zucchini och fetaost i ugnen. Det slog mig sen att allt faktiskt var ekologiskt och närodlat, så det känns ju extra bra. Fetaosten var förstås ett undantag, när det gäller både odlat och närodlat, men dock ekologisk den också.

Äventyret var alltså det här med rödbetan. Det blev så himla så himla rött överallt, så jag tänkte att aldrig mer, medan jag höll på med den... Det var en jättestor en, som jag handlat på torget. Jag förkokade den, för jag misstänkte att den kanske inte blir mjuk i ugnen - har lite dålig koll på sånt... Problemen började redan där, för jag hade valt en för liten kastrull, vilket jag märkte när jag la rödbetan i det lite föruppvärmda vattnet. Orkade inte börja byta kastrull, för det var bara en liten del som stack upp ovanför vattnet...

Det som var värre var egentligen sen, när jag fiskade upp den varma röda klumpen ur det rödfärgade vattnet. Allt den kom nära blev ju rött; skärbrädan, kniven, mina händer och handleder, och så den närmaste omgivningen på diskbänken. Som tur gick det sen lättare än jag trodde att tvätta bort det. Men medan jag höll på att skala den hala kladdiga rödbetan, ångrade jag lite vad jag hade gett mig in på. Så här efteråt inser jag, att jag nog kan tänka mig att göra om det.