Funderingar på hemväg efter jul

Sitter på färjan tillbaka hem efter jul hos familjen. Dansbandsunderhållningen i caféet har precis avslutats och övergått till låtar på något lägre volym på cd eller nåt. Lite lugnare så, jag är lite morgontrött ännu. Passade på att träffa goda vänner som bor längs vägen till Åbo igår kväll, övernattade där. Trevliga återseenden :)

Det har gått bra att köra på vintervägarna. Mina körtider har heller inte tajmat med långhelgsrusningar. Likaså med färjeturerna. Det är relativt lite folk här nu liksom på hitvägen och bildäcken har heller inte varit fullsatta. Passade på att shoppa i Raumo igår, när affärerna väl var öppna efter helgdagarna. På ett par timmar fyndade jag en hel del, som jag behövde. I taxfreen rear de ut glöggen nu med 40 % rabatt. I år har jag hamstrat på mig lite väl mycket jämfört med åtgången hittills, så det finns ännu på lager därhemma. Det smakar nog bra även efter jul... ;)

Ungefär så långt hann jag skriva för en timme sen eller nåt, tills internet började strula rejält. Varken Viking Lines eller min egen Sonera-anslutning fick jag att fungera förrän efter ett par omstarter av datorn... Så himla irriterande.

Trots en lugn och avkopplande julhelg har jag förstås inte helt lyckats koppla bort vissa negativa grubblerier och bekymmer. Som motvikt till det har jag läst en del inspirerande tidningsartiklar och kopplat bort tankarna med filmer på tv. Har bl.a. sett Beautiful Girls, en film från 90-talet, som var rätt bra och underhållande. Ett relationsdrama med runt 30-åringar som återses på en lite mindre ort. Många kända skådisar med.

Bland insperande läsning fanns en artikel om ett finskt par, som lämnat trygga livet i Finland för att bo på diverse ställen ute i världen, vilket de nu har jag gjort ett antal år. De sålde hem och bohag, och gav sig iväg. Blev återigen påmind om att våga ta stora steg i livet och göra förändringar, trots rädslor och osäkerhet, och ibland även ifrågasättanden från omgivningen. Lättnaden med att ha gjort sig av med materiella egendomar nämndes också.

Nomadliv ute i världen kanske inte är min högsta dröm i slutändan - även om det i sig också kunde locka en tid - men idéer och modet för udda lösningar är nyttigt att ta tillvara. Påminner mig själv ännu en gång om att tro, våga och ha tillit. Och att fortsätta med mitt rensa-hemmet-projekt, som ofta lägreprioriteras av andra åtaganden...

Intressant U2-dokumentär

Igår kväll såg jag en dokumentär på tv om U2, vars musik jag gillar väldigt mycket. Jag är dessutom väldigt förtjust i Irland där jag vistats en del. Jag missade första halvtimmen av det 1,5 h långa programmet, men såg väl åtminstone en timme av det. Både svackor och uppgångar i bandets långa historia skildrades. Ett band som hållit ihop med bestående medlemssammansättning, och där stark lojalitet och gemenskap verkar finnas.

Det var häfitgt och inspirerande att se den flödande kreativiteten som börjar spira efter en tyngre period. De visade detaljer av tillkomsten av en av mina favoritlåtar, One, där de tillsammans hittar sig fram till rätt sound. Vi fick också se bandet gå ifrån den dystra, svartvita imagen till showande i färgglada färger. Jag blev inspirerad att plocka fram gamla U2-cd:n, som jag på länge inte lyssnat på - eller plocka fram låtar på Spotify. Kom på, att jag också har en bok om U2:s låtar. Den måste jag ta fram och läsa också :)

Båtresa och ledighet

Isfritt i år ännu. Vyn är från mars 2011...

Åker båt igen, vilket vi öbor ofta gör. Hade egentligen gärna haft några till hemmadagar, samtidigt som jag förstås vill träffa familjen till jul. Fredagkvällen försvann ganska fort, för jag var så himla trött och la mig tidigt. Igår var avsikten att få lite mer ordning hemma. Badrummet blev tvättat, men sen försvann tiden till andra prioriteringar.

När jag gick ut för en promenad igår eftermiddag, bestämde jag och en kompis spontant per telefon att ses för en fika, när vi båda ändå var på väg mot stan. Eftersom jag redan hade druckit två muggar kaffe, blev det var sitt glas vin istället. Det var lite som att fira in den begynnande ledigheten också på så vis :) Trevligt med spontanbestämda träffar överhuvudtaget.

Passerade just Kobba Klintar, som såg fint ut med snö på klipporna. Det blev plötsligt väldigt mycket mörka moln på himlen efter en halvklar dag. Lite sol ser man genom de smala springorna mellan molnen. Bävar lite för de omkring tio minusgraderna som de haft i de trakter jag ska till. Vi har haft -4 grader som kallast i min hemstad denna vinter. Man måste ställa om sig lite...

Välbehövlig julledighet och tänkvärda texter

Äntligen välbehövlig julledighet! Den här hösten/vintern har verkligen tagit på mina krafter. Jag har kämpat mig igenom den sista arbetsveckan, enormt trött och fortfarande med någon lindrig förkylning i kroppen. Nu har jag i alla fall klarat mig igenom julkonserterna med rösten i behåll, någorlunda. För konserterna har vi fått fina uttryck av tacksamhet och beröm. Det har varit väldigt trevligt att delta och det känns kul att vara med att sprida julglädje.

För första gången sedan jag började jobba kontorstider - jämfört med lärarterminer - får jag rejäl nytta av helgdagarna vid jul. De föregående jularna har ju legat i eller runt ett vanligt veckoslut. Nu har jag genom att ta två dagar ledigt fått en hel veckas ledighet. Underbart :)

Efter jobbet idag var jag in till biblan en sväng. Jag lånade hem bland annat en ny tidsskrift, Åländsk samtid, som jag upptäckte på den åländska bokmässan tidigare i höst. Där finns intervjuer med åländska författare. Jag har hunnit bläddra i den lite ikväll. En av de yngre författarna, som kommit ut med sin första bok, sa många bra saker som jag tog till mig. Att våga blotta sina svagheter. Att man även som rätt normal, fungerande person kan ha haft sina egenheter. Att dela med sig av sina erfarenheter, kan vara terapeutiskt, men framför allt finns det ofta andra som känner sig igen sig i det man skildrar.

Först i november upptäckte jag något intressant i min bordskalender på jobbet, nämligen att den har ett citat för varje vecka. Hur kan jag ha missat det, jag som älskar livsvisdomar uttryckta i korta fraser? Visserligen använder jag mina privata almanackor bra mycket flitigare än jobbkalendern, men ändå. Jag har för övrigt under flera år på raken haft Paulo Coelhos fina bokkalendrar, som jag fått i present av olika kära personer. Förutom vackra, färggranna illustrationer, har de tänkvärda citat ur Coelhos böcker. Återkommer säkert till några av dem framöver. 

Kurfotbad i livets toppar och dalar

Vy genom jobbfönstret i eftermiddags

Fötterna ligger i ett kurbad - skulle jag nästan kalla det - och jag sitter på soffan lyssnande på julmusik från Spotify. Skönt med fredagkväll och helg. Vet inte hur länge jag varit på gång att ta ett fotbad, och så blir det liksom aldrig av.

Jag har redan i ett par veckor gått med en lindrig förkylning, som jag aktivt försökt mota bort med diverse örtkurer, utan att den helt släppt men den har heller inte brutit ut ordentligt. Idag fick jag tips av en kompis att lägga riven ingefära - som jag annars brukar dricka i varmt vatten - i ett fotbad. Fötterna ska nämligen ta in sådant bra. Så nu kurerar jag mig järnet. Förutom ingefära passade jag på att droppa i lite salviaolja och carmolisdroppar också ;) Jag har några julkonserter jag ännu tänkte klara mig igenom, och helst som frisk. Det doftar salvia i hela min närmaste omgivning just nu...

Emellanåt är livet något av en mental berg- och dalbana. Från igår kväll till denna kväll har jag gått från en extrem dal upp till toppnära... eller nåt åt det hållet. Vet inte alltid hur det hela går till. Ingen aning varför det just igår efter jobbet kändes så himla tungt, att jag inte hade lust att prata med någon eller skriva till någon heller. Idag känns mycket, som tur är, betydligt bättre. Varit på ett trevligt körrep efter jobbet. När jag kom hem ikväll låg ett paket i brevlådan från kära vänner, vilket gjorde mig jättelycklig :)

Senare igår kväll, när jag inte kunde somna och klev upp igen, började jag kolla på jättegamla foton. En del med blandade känslor, men några hade jag riktigt skojigt åt. Vi hade i tonåren för vana att ta foton på oss i såna automater, som fanns i olika varuhus bland annat. Det var inte bara på oss själva enskilt, utan ofta gick vi parvis in i båsen med kompisar för att få ett kort på oss gemensamt. Jag hade flera sådana, men så hittade jag också ett foto där mitt tonårstjejgäng på fyra pers lyckats klämma in oss, så att faktiskt allas ansikten syns någorlunda. Den ser jätterolig ut. Ska försöka scanna in den eller på något annat sätt skicka den till de tre övriga tjejerna, som fortfarande är mina vänner, fast vi bor på olika håll numera.

Ska nog börja fixa fötterna, som säkert vid det här laget är ett par stora russin. Vattnet i badet känns svalare nu.

Vinternöjd

Trots att min långhelg - med fyra lediga dagar på rad - gick väldigt fort, kände jag ändå idag innan jobbet att jag fått välbehövlig distans till vardagen. Känner mig fortfarande lugn och tillfreds efter arbetsdagen.

Jag försöker hamstra de här positiva intrycken av vinter just nu, för att kunna ta fram dem vid sämre dagar. Det har verkligen varit så fantastiskt vackert dessa dagar med det vita landskapet. Några få minusgrader, ingen vind och halvklara dagar med en del sol och varierande färger på himlen. Har varit ute lite varje dag. Det har varit härligt att få vistas utomhus dagtid, i dagsljus, vilket det annars inte blir så mycket under jobbveckorna så här års.

Sagolika vintervyer och bilfixande

Åh, vilket sagolandskap min vita ö är idag! Helt fantastiska vyer har jag fått beundra. Allt är vitt av snö just nu, även vägbanorna, som annars brukar vara asfaltsmörka. Till det de vackra färgerna på himlen. Sagolikt är det närmaste jag kommer på att uttrycka det med. Dels har jag under en promenad fått njuta av vyerna, dels var jag ute och körde lite på landsbygden. Men innan jag kom så långt hade jag ett längre, lite krångligare projekt för mig...

Eftersom jag inte kört på cirka en månad, tänkte jag att jag borde åka ut en sväng, så att bilbatteriet får lite uppladdning. Innan jag kunde göra det, var jag tvungen att gräva fram bilen ur det enormt tjocka snötäcket. Insåg inte att det riktigt var så illa... På biltaket var det ungefär 30 cm tjockt snölager, på motorhuven över 40 cm tjockt. Och min bil är väldigt liten, så det såg lite knäppt ut. Parkeringens högsta bil... Dessutom var det närmare en halvmeter höga vallar runt bilen, som jag behövde skotta bort...

Morgonvy genom sovrumsfönstret idag

Det hela blev ett lite större projekt, som tog några timmar totalt. Hann ta sönder ett par isskrapor, för när jag väl fått bort de tjocka snölagren, var det hopplöst hård och trög is på rutorna. Låsen var frusna, så jag kom inte in i bilen, trots smörjning och sprayande av diverse låsmedel ett flertal gånger. Medan motorvärmaren stod på, gick jag en promenad, för att senare - förhoppningsvis - kunna starta bilen med lite uppvärmd motor.

Efter promenaden, gick låsen fortfarande inte att rubba. Nyckeln gick inte ens in hela vägen. Lydde då rådet - som jag tyckt lät konstigt - att hälla på varmt vatten på handtaget runt låset. Tänkte att det fryser ju på sen... Hur som helst gick låset då att öppna, när jag tömt en liten flaska på det. Tog en biltur lite utanför stan. Hade egentligen tänkt att köra lite längre, men jag tyckte att det verkade vara så läskigt halt, så jag vände hem långt tidigare än tänkt. Jag hann i alla fall få beundra otroligt vackra vinterlandskapsvyer under den korta bilturen. 

Vad vintern kan vara fantastisk, trots att jag idag många gånger tänkt att vad ska jag med en bil till på vintern...

Vinter och ledighet

Vad underbart att ännu ha helgen framför mig, fast jag redan haft två lediga dagar. Tog ledigt denna klämdag efter självständighetsdagen. Det var riktigt välbehövligt, eftersom det varit rätt mycket program på sistone. Nu inför jul är det bland annat en hel del sång, som tiden går åt till. Det blir allt roligare med det nu, när många nya sånger alltmer börjar sätta sig på plats, både ton- och textmässigt.

Jag har äntligen hunnit fortsätta med att få lite julmysigt här, det som lite smått hann påbörjas förra helgen. Har fått mer ordning både i vardagsrummet och köket. Otroligt vad fort det hinner hopa sig med pappers- och tidningshögar på borden... I min nya ordning här hemma hade vi en mysig glöggkväll med kex och ostar tillsammans med en kompis igår kväll. Vi tittade på självständighetsfesten på tv.

Idag har jag varit ute och gått i ett par omgångar. Fasligt vad det är halt. Det är slätplogat på många håll, men osandat. Livsfarligt. Vet inte hur många gånger jag fått parera och balansera, när jag varit på väg att drutta omkull. Huh! Annars är det hur mysigt som helst, vintern som bäst. Väldigt tjockt med snö, lagom kallt. Idag klarnade himlen under tidiga eftermiddagen.

Tyvärr går även lediga dagar väldigt fort. Man tror alltid att man ska hinna så mycket. Jag hade ändå bestämt att varva lite slappagrejer - dvs läsa eller annat trevligt - med fixande av hemmet och andra "borden". Hann med lite av båda, men inte så mycket som jag velat. Läsa hann jag inte alls. En film såg jag däremot, Did you hear about the Morgans? hette den och var helt ok, underhållande. Det var med Hugh Grant och Sarah Jessica Parker i huvudrollerna.

Ibland, när jag väl blir ledig efter en längre intensiv period, kan jag få lite deppliknande känslor. I förmiddags kändes det så. Himla jobbigt är det. Därför var det sunt och skönt att gå ut och gå. Att få njuta av vackra naturscener och röra på sig lite. Även filmen fick tankarna åt annat håll. Får återigen jobba med att byta tyngre tankar mot positivare. En av de jobbigare bitarna för mig just nu är det stora behovet av förändringar i min livssituation.

Jag försöker påminna mig om att det går att styra livet mer mot sådant håll som känns mer rätt. Dock får man brottas med rädslor inför det också. Det är frustrerande att försöka hitta sin väg, även om det egentligen är lite spännande på sätt och vis med. Att ha bra vänner som bryr sig, ger positiv balans till de tyngre bitarna.

Lyssna inåt, hantera livet och lite svammel

Börjar skriva utan struktur. I mitt skrivande har jag nog en ambition att ha struktur, tror jag. Just nu sätter jag igång skrivandet samtidigt som jag försöker koncentrera mig på programmet Sommarpratarna på Svt. Idag är det flera med, som jag är intresserad av som personer. Stavros Louca delar intresset av matematikundervisning med mig. Dilsa Demirbag-Sten har jag läst en bok av och hört på tv ibland. Patricia Tudor Sandahl har jag åtminstone en bok av hemma, som jag läst delar av för länge sen... Bland hennes första citat i programmet pratar hon om att lyssna inåt och säger: "vad har just jag för kallelse här i livet?". Nånstans ditåt går ju mina funderingar ofta, på allvar.

Det vackra, härliga, om än lite kalla, vintervädret har fortsatt. Som tur inte för mycket vindar. Efter jobbet idag gick jag direkt ut på en liten promenad i snölandskapet. Riktigt härligt var det.

En mentalt rörig livsfas fortsätter. Många pratar om hur jobbigt det är att vara ung och att de bästa åren kommer senare, har jag både läst och hört på sistone. Så det finns nog hopp om att hitta mer harmoni någon gång, vill jag tro. Försöker lära mig att lyssna inåt alltmer och hitta mitt riktiga kall i livet... ;) Och förstås inse att de tyngre bitarna också är en del av livet, och att det gäller att lära sig hantera dem på ett gynsammare sätt.

Jag fick med mig en bok från biblan förra veckan, Carpe diem - Om livsnjutning och konsten att förgylla vardagen, skriven av Tomas Lönn. Den har en del bra tankar att ta till sig också, av läsningen så här långt i alla fall... Återkommer kanske till temat.

Vinter igen

Det har nu hunnit bli vinter - ännu en gång - sen jag skrev här sist. Får se om snön stannar denna gång.  Det har i alla fall hunnit bli ett tjockt lager. Det har dessutom varit starka vindar de föregående dagarna, så lagren är lite ojämnt tjocka. Överallt täcks dock gräsmattor och annat. Inga kala fläckar kvar...

Igår kväll var jag ut till Silverskär, en ö dit man åker med båt från Saltvik. Där bjöds vi på julmat i sällskap med jobbet. Nackdelen med att åka på kvällen så här års är att man förstås inte ser så mycket av naturen. Det var ändå mysigt med de gammaldags husen och de vintriga lyktorna i det vintriga landskapet där. Det gick bra med båtfärderna också, trots väldigt blåsigt väder.

Utsikt genom jobbfönstret igår

Vad underbart det var att få sova ut idag, efter en ganska intensiv vecka - och att jag dessutom lyckades sova länge. Haft en lugn dag, sen frukost och slappande. En härlig promenad i det klara vintervädret på eftermiddagen.

Eftersom jag mest varit hemma och vänt den senaste veckan, märks det förstås i ordningen - eller bristen på den - härhemma. Har inte riktigt hunnit åtgärda det idag, så det fick skjutas upp. Däremot har jag hängt upp min nya julstjärna i alla fall. Hämtade upp julpynten från förrådet också, men har ännu inte hunnit packa upp dem ur påsarna. Jag var iväg ikväll på lite vin och mat på stan, så hemmatiden hann gå lite väl fort innan det...

Nu är det ca fem minusgrader, knappt någon vind. Vintern som bäst. Njöt av min promenad hem från stan under sena kvällen.

Givande Helsingforsresa

Mitt händelserika liv fortsätter. Nu har jag varit på en inspirerande resa till Helsingfors. Kom hem vid halvfemtiden i morse - den stora nackdelen med båtresorna - och åkte till jobbet till kl 9, efter ytterligare ett par timmars sömn. Ändå var det verkligen värt resorna. Jag deltog i en utbildningsdag för förmän igår. Förutom att vi hade ett intressant och aktuellt kursprogram, är det dessutom himla givande att träffa andra i samma roll som en själv. Framför allt, när jag har den rollen ensam på mitt jobb. En förmansroll har ju alltid sina utmaningar också... Denna gång var vi i mindre grupper, där vi förde mycket diskussioner, jämfört med mer av föreläsningsform de senaste kursomgångarna.

Som tur var vädret bra igår, även om jag inte hann vara ute jättemycket. Det var lite småkallt, men en rätt klar dag då solen tittade fram lite också. Jag tycker så mycket om Helsingfors. Njöt av utsikten från hotellfrukostbordet på tionde våningen. Efter det fick jag en härlig kortare promenad i centrala stan till utbildningsplatsen, som i sig var en intressant anläggning.

Julbelysning och annan dekoration gjorde min vandring genom stan extra trivsam och idyllisk. Jag stannade ofta och fotade, som en riktig turist :) Hade bara mobilkameran med, men en del bilder blev bra. På lunchen hann jag också gå ut en liten stund och passa på att se dagsljus förutom att få frisk luft. Vi hade nämligen inga fönster ut från kurssalen.

Efter kursen promenade jag till hamnen i kvällsskymningen i stan. På båten shoppade jag lite kläder. Det är på färjorna en stor del av mina klädinköp har genomförts de senaste åren. Jag hittade lite nytt, som jag inte hade sett på Åbofärjorna som jag oftast åkt på sistone, så det var bra.

Innehållsrik och trevlig helg

Oj, vad det händer mycket i livet emellanåt. Det har varit en helg fylld av program, och likaså är det under veckorna den närmaste tiden. Idag lyckades jag sova ut i morse - eller det var väl sen förmiddag, när jag väl vaknade - efter en lång dag och sen kväll igår.

Vi hade en trevlig eftermiddagsfika ett gäng av vänner och kollegor på stan idag. Två tidigare jobbarkompisar var på besök här, så vi passade på att sammanstråla. Det blev trevliga samtal. I bakgrunden där på fiket spelades bra musik, i passande volym och stil.

Allt det positiva denna helg har fått de tyngre bitarna i livet att hamna lite i skymundan. Inte kanske helt, men under en stor del av tiden i alla fall. Det är en himla lättnad, för så är det inte alltid.

Igår var jag i Stockholm över dagen, därav en riktigt lång dag. Båten går ju rätt tidigt härifrån på morgonen. Vi lyckades i sista stund få plats till frukostbuffén, som tidigare i veckan varit fullbokad. Det blev en trevlig start på dagen. Designtorget är en spännande affär, som jag i våras såg att de hade på Arlanda, i mindre format. Igår besökte jag den större butiken vid Sergels torg. Vad mycket roliga och fyndiga saker de har. Jag köpte en liten högtalare, som man kan koppla till mobilen eller datorn. Har inte hunnit packa upp den ännu. En riktigt liten, som man smidigt kan ta med på resor också.

Har varit igång med ganska mycket donande här hemma ikväll. Tvättade upp tre maskiner tvätt. Insåg att det dröjer innan nästa "lediga" kväll infinner sig för att hinna med sådant, så jag passade på. Nu hänger det tvätt på diverse ställen här i lägenheten. Snabbtvättade badrummet och diskade undan. Lagat lite mat och övat sång. Så inte undra på att kvällen raskt flöt iväg. Hann även ligga och vila en stund mitt allt pysslande... Tänkte att jag måste nästan rabbla upp vad jag gjort, för att jag ofta undrar vart tiden tar vägen... ;)

Utläst Carolabok

Några rader från fredagssoffan, där jag faktiskt inte suttit så speciellt mycket ikväll ännu. Har varit igång med lite allt möjligt efter att jag kom hem efter en spontan after work, en kortis efter jobbet. Det blir väl ännu tv med Skavlan innan läggdags. Har lite halsont ikväll. Hoppas det inte bryter ut något nu...

Jag läste ut Andreas Ekströms och Johanna Koljonens bok, Främling - En bok om Carola häromdagen. Den har jag hållit på med rätt länge, läst lite i taget vid köksbordet, oftast under frukosten eller när jag ätit senare under dagen. Därför har den tagit lite länge. Har läst andra böcker parallellt. Den var i alla fall intressant skriven. Den beskriver Carola ur alla möjliga andras synvinklar än hennes egen - fenomenet Carola. Perspektiv som berörs är lite tidsandan generellt i Sverige under de senaste årtiondena. Förutom det musikaliska tas också religiösa och journalistiska aspekter upp, och följder av viss journalistik eller publicitet generellt.

Ska fixa te att kurera mig med innan Skavlan kommer igång snart. Lite Carmolisdroppar i ska väl hålla förkylningar borta... ;)

Glädje och hopp efter sångövningar

Måste bara dela med mig av min glädje och mitt topphumör ikväll - och få det dokumenterat här också för att tas fram under sämre dagar... :)

För första gången på långt över ett år tog jag en privat sånglektion idag. Så himla härligt att vara igång igen. Det blir ju mycket sång för mig ändå med flera körer, där jag deltar, men vad underbart att få jobba med sin egen röst individuellt och utveckla den. Ibland försvinner man lite i mängden i en kör, trots att körsång i sig ger mycket glädje och trevlig gemenskap, och säkert i viss mån också utvecklar en. En stor fördel ikväll var dessutom en riktigt ordentlig och lång uppsjungning och röstträning innan vi kom igång med själva sångerna. Det är mycket att tänka på med kroppen i övrigt också förutom röstteknik. Ju längre lektionen gick, desto mer kände jag hur rösten riktigt kom i form. En stor fördel så här är också att själv få välja sin repertoar. Gick hem med så lätta och glada och steg sen. Vilken inspiration! Om två veckor har jag en ny lektion inbokad :)

Inspirerad av sångerna, lyssnar jag nu på Spotify. Passade på att sätta igång att göra en ny spellista. Nu när jag genom Spotify har tillgång till en massiv mängd musik, kommer jag inte alltid på vad jag ska leta upp där. Det finns ju så himla mycket bra.

Under dagen har det förekommit vissa jobbigare känslor och tankar. De var helt ur världen under och efter sånglektionen idag. Vilken kontrast det är mellan olika känslolägen och även på nivån av tro på sig själv. Plötsligt verkar mycket vara möjligt, sådant jag i ett annat känsloläge tvekat om. Tänk om jag kunde dimensionera fördelningen av dessa olika nivåer mer till min fördel i livet i stort. Gäller väl att öva och öva...

Sömntrubbel och julstjärna

Klivit upp igen, när jag inte kunde somna. Är för okoncentrerad för att orka läsa. Under hela hösten har min sömnrytm varit väldigt si och så. Har känt mig så där grundtrött mest hela tiden, för att det sällan blir tillräckligt många timmars nattsömn. Undra på att det emellanåt känns mentalt tungt också. Idag drack jag kvällste - sån där kvällsanpassad örtvariant ;) - och försökte passa på att lägga mig tidigt, när jag kände mig trött. Här är vi nu ändå...

TIdigt en novemberkväll vid Nabben

Försöker fundera när jag ska få tid - tajmat med ork - över till att få ordning på mitt hem. Som för många andra känns kalendern rätt full så här års, fram till jul ungefär. Jag tycker så mycket om att pynta lite smått inför julen, framför allt alla ljus som hör till. Min favoritjulstjärna, som hängt med rätt många år, gick sönder efter förra julen - som tur vid säsongens slut. Det var en sån av matt glas med metallkanter, där man hade ett värmeljus i. Jag brukade ha den hängande i vardagsrumsfönstret, där den lyste fint när ljuset brann. Jag har nu kollat runt lite i affärerna, men inte riktigt hittat nån ny favorit. Igår köpte jag dock en stjärna, som verkar ok (hoppas den ser lika ok ut, när den lyser i fönstret). Dels gillar jag inte att lägga tid på att springa och leta i affärer och dels ville jag gardera mig och ha en åtminstone "ok" stjärna redo till första advent, så jag köpte den där igår. Men som sagt, först gäller att städa undan här, och lägga grunden för förutsättningarna att få det trivsamt... ;)

Räddare i nöden

Idag hade jag turen att möta en räddande ängel. Inte för att vi direkt pratar om några världskatastrofer här, men min kväll underlättades betydligt ;)

När jag hade lastat av den tunga varukorgen på bandet vid kassan i mataffären, var det dags att betala. Jag behövde inte ens börja rota i väskan, förrän det slog mig att jag nog inte hade stoppat ner plånboken där. Jag hade varit hemma och bytt väska efter jobbet, för att cykla vidare till affären. Systematisk som jag är, får jag oftast med mig rätt grejer. Dock inte denna gång. Medan kassörskan drar förbi de sista varorna, diskuterar vi alternativen. Jag behöver ju matvarorna, så jag inser att jag nog får cykla hem och hämta plånboken. Det lät som att varorna kunde ligga kvar där och vänta under tiden. Himla jobbigt kändes det dock.

Just då ser jag min körkamrat, som precis handlat färdigt på sitt håll. Jag frågar snällt om hon skulle kunna lägga ut för mig. Hon är rar nog att göra det och jag lovar att direkt betala in det på hennes konto. Jag cyklar lycklig och lättad hem. Känner mig samtidigt lite fräck, för att ha frågat om en sån sak. Hmm...

Väl hemma sätter jag på datorn direkt, för att snabbt kunna överföra skuldbeloppet. Efter det mailade jag rädderskan också och tackade än en gång - och ursäktade mig för fräckheten... Vilken tur man har ibland ändå :)

Åboresa, Hair och Kadeforsroman

Igår hade jag en fullspäckad dag och kväll i den trevliga staden Åbo. Efter en god middag på restaurang Foija såg vi musikalen Hair på Svenska teatern. Ett par timmar i flower power-världen med härlig musik, bra sångframföranden, tids- och stämningsenlig klädsel, rekvisita och kulisser. Färger av alla de slag, långa hårkalufser, utstrålning... Föreställningen var ett uppiggande och medryckande inslag i min tillvaro.

Kvällsspeglingar i Aura å.

Vårt jobbprogram på dagen med ett par studiebesök var också väldigt lyckat och givande. Resorna till Åbo fram- och tillbaka tar ju totalt mer än tio timmar, så idag har jag varit väldigt trött. Vi fick dessutom en tidig start på dagen i morse.

Trots trötthet tvingade jag mig ut på en liten promenad direkt efter hemkomst, fast jag hellre hade sjunkit ner i soffan. Insåg att det inte är ljust så länge till. Behöver få min dos av dagsljus för att försöka hamstra välmående i dessa mörka tider, så det var sunt att komma ut i naturen. Mina tankar och känsloupplevelser är tidvis väldigt smärtsamma. Jag jobbar aktivt med att styra tankegångarna åt gynnsammare riktingar - med varierande resultat. Jag försöker acceptera vissa fakta i livet som är bortom min kontroll.

Efter ett par dagars intensivt umgänge i en grupp är det jätteskönt med egen tid - hemmatid. Kvällen har nu mest tillbringats på soffan. Jag har tjuvstartat med glögg - för borde man inte vänta till advent? Ville i alla fall testa en ny sort som jag köpte på båten. Mandlar och pepparkakor saknade jag, men russin fanns det hemma.

På några dagar har jag läst ut Sara Kadefors senaste roman Kast med liten kniv. Liksom hennes tidigare böcker gillade jag även denna. Huvudpersonen Jonas har alltid - både som barn och som vuxen - känt att han inte passar in någonstans. Han bär på svåra trauman, som präglar hans beteenden och mående, och som förstås i slutändan måste ut ur "systemet". Barndomsscener varvas med nutidsskeenden i vuxenlivet. Gripande, om vänskap, ungdomsbus, föräldrar som blundar för vad som sker, familjerelationsproblem.

Lite halvflit och glädjebollar med musik

Har landat i soffan, dock efter en halvflitig kväll. Efter jobbet var jag ute och gick. När jag sen även diskat behövde jag byta bläckpatroner på min skrivare. Jag hade bävat lite för det, för att det är första gången jag gör det med denna skrivare. Det brukar visserligen inte vara så svårt, men bristen på erfarenhet gällande just denna apparat fick mig ändå att tveka. Var tvungen att akut fixa det idag, för jag behöver noter till imorgon. Som tur gick det hur bra som helst :)

Jag skrev ju häromveckan om "glädjebollar" - mentala sådana - som jag borde skaffa mig, för att ta fram vid tyngre tankar. Har ännu inte spånat fram några sådär konkret. När jag nyss var ute och gick, kände jag riktigt hur glad och tillfreds jag kände mig när jag lyssnade på musik. Jag känner ofta att musik har den effekten på mig. Nu satte jag på gamla låtar jag hittat på Spotify, bland annat några som jag gillade i mina tonår. Fick nästan lust att gå där och le - för mig själv - så uppåt fick musiken mig. Så någonting musikassocierat borde nog en av glädjebollarna bli för min del :)

Poetry slam och ta vara på livet

Några sammanfattande rader innan läggdags, tänker jag mig nu efter en innehållsrik dag, som verkligen har innehållit ett brett spann av erfarenheter. Begravningsgudstjänst, bokmässa, konstvernissage, 40-årsuppvaktning och poetry slam har allt rymts i min dag idag. Förstås har det väckt en del tankar. Om jag börjar bakifrån, så har jag både i år och förra året insett att man kan få till skojig och inspirerande lyrik direkt från vardagen. Plussakortets betydelse eller upplevelser från vårdcentralens väntrum kan vara inspirationskällor för det. Även i år har åländska poetry slam inspirerat mig mycket. Mina vänner tyckte att jag skulle ställa upp i tävlingen nästa gång. Poesi är inte riktigt min genre, men jag har ju redan konstaterat att man kan få ihop bra texter även inom genrer man inte skulle kunna tänkt sig, så varför inte anta utmaningen? Jag och en skrivarkompis nappade lite på idén att satsa på det till nästa år... ;)

Nu hoppas jag ju verkligen att min egen begravning inte är aktuell på länge än, men jag skulle gärna se den som lite modern och nutida. Musik jag själv valt ut, en präst som förmedlar budskapet på ett bra sätt. Idag blev jag påmind om viktiga saker. Att inte ge upp trots svårigheter. Kämpa för det du tror på. Att vi har handlingskraft inom oss. Att forma sitt liv till meningsfullt den tid vi har. Jag blev påmind om att den kan ta slut i förtid.

Morgonfoton, spontanflex och bokmässa

I morse skulle jag minsann nu inte missa några bra fototillfällen, som jag gjorde med de vackra himmelfärgerna igår. Jag packade med kameran i jobbväskan. Men inte fanns den klara himlen där idag heller... Jag åkte visserligen ungefär en kvart tidigare än igår, men idag var det stora mörka moln på himlen. Ändå tog jag den lilla omvägen närmast vattnet till jobbet, och stannade för att fotografera på vägen. Jag kände mig rätt nördig där jag stod med min kamera. Undrar om det är fler än jag som får såna idéer på morgonen, när jobbet väntar. Några bilder blev väl helt ok, men jag saknar de gula och lilarosa nyanserna från igår. Där ser man, man ska inte låta tillfällena gå förbi en. Vissa kommer inte tillbaka. Har för mig att jag konstaterat det några gånger - även i mer betydelsefulla sammanhang än i detta exempel :)

Vad härligt att vi fått se så mycket mer sol denna vecka. Jag bestämde mig hastigt i eftermiddags att "spontanflexa" hem tidigare från jobbet. Tänkte att jag måste ju passa på att njuta lite av dagsljuset. Hade egentligen en hel del som skulle behöva fås gjort på jobbet och lämnade ett kaotiskt skrivbord efter mig. Jag har dock flitigt fått undan moment som varit brådskande under veckan, så det andra får vänta till nästa vecka. Direkt när jag kom hem gick jag iväg på en promenad och hann tillbaka hem innan mörkret kom.

Såg på Svt:s finska nyheter att det imorgon är den sverigefinska bokmässan i Stockholm. Trevligt. Jag var på den för tre år sen, då det nog var rätt nytt ännu, om inte helt första gången. Tror jag i alla fall. Då var Kjell Westö där. Jag råkade hamna i ett hörn på nyhetsinslaget efteråt, det var nog på Uutiset, de sverigefinska nyheterna, när jag satt i publiken och lyssnade på Westö. I år är Susanna Alakoski en av deltagarna.

Lite av varje just nu

Tittande på Svt:s finska nyheter sätter jag igång och skriver lite. Äntligen har vi fått se lite mer sol och klarare dagar denna vecka efter en hittills till stor del mörk och blöt höst. Även på det inre planet har det funkat betydligt bättre nu i det stora hela jämfört med de närmast föregående veckorna. Har känt mig starkare och arbetsdagarna har inte varit fullt så tunga känslomässigt, trots fortfarande stor jobbmängd.

I morse var det så himla vackra färger på himlen, gula och lilaröda nyanser på den ljusa himlen. Jag var nästan på väg att stoppa in kameran i väskan i sista stund, innan jag skulle lämna lägenheten. Tänkte samtidigt att jag nog egentligen inte hinner stanna och fota på vägen, men ångrade mig lite sen ändå att jag inte tog med den... Mobilen tar inte alls lika bra bilder, framför allt då man behöver zooma.

Det är vintertemperaturer nu, runt nollan på morgnarna. Upptäckte vid cykelförrådet att jag fått med mig omaka handskar, en blå och en grå - och dessutom två högerhandskar :) Orkade inte gå tillbaka och leta fram andra... Borde göra en vant- och leggings-, etc inventering och ta fram de kläder som behövs nu och ha dem lättillgängliga. Därigenom också se över vad som behöver inhandlas.

Innan jag åkte hem från jobbet idag var jag på min månatliga massage, vilket var välbehövligt. Föredrog att ligga där rätt tyst denna gång. Vissa gånger pratar vi på om allt möjligt med massören. När jag kom hem, gick jag i stort sett direkt ut på en promenad. Passade på att ringa en kompis medan jag gick. Vi hade ett intressant samtal om våra livsfaser, var vi är nu, och vad vi kommit fram till att vi vill. Nu gällde det främst jobb- och studier. För min del återstår ännu att ta fram mer fakta om vilka valmöjligheter som finns. Jag har påbörjat den processen under hösten och försöker hinna fortsätta med det så gott det går.

Nu har nyhetsprogrammen gått över till Gokväll. Där är tydligen Bodil Malmsten med idag. Kan bli intressant. Ska bara ha en lugn hemmakväll. Förhoppningsvis får jag lite mer gjort med min gamla återupptagna resetext. Så gör jag - Konsten att skriva heter tydligen Malmstens senaste bok, som redan nämndes i Babel i häromveckan. 

Simning och sommarpratare

Idag var det lite full fart på mig ett tag, innan jag väl landade i soffan. Som tur bestämde jag redan innan jag åkte från jobbet att jag äntligen skulle åka och simma - vilket jag varit på väg redan i månader... En timme senare var jag i badhusets omklädningsrum, efter att ha varit hemma och packat väskan och fått i mig lite smått att äta. Gäller liksom att hålla den där farten, så att man inte hinner slappa till och ångra sig :) Är helt nöjd med simningen, för jag slapp trängas så som vissa gånger. De hade en bred bana öppen, där vi var två som mest. Skönt med lite bastu sen också.

Återigen hade jag mer inspiration att skriva innan jag väl skulle sätta igång med det... Har hunnit spåna vidare, radera, slötitta på tv, fixa te och macka, etc. utan att ha kommit så mycket längre med skrivandet här. Under tiden har nu Sommarpratarna hunnit börja på tv. Jag tycker det är intressant att lyssna på andra människors livshändelser och de diskussioner det leder till.

Just nu diskuteras Åsa Linderborg. Jag blir påmind om att Mig äger ingen är en bok jag länge tänkt att läsa. Jag har ju faktiskt varit och lyssnat på henne i Stockholm för många år sen. Temat alkoholism fortsätter in på nästa person på tur i programmet nu, Märta Tikkanen. Både Tikkanen och Linderborg poängterar fina sidor med de kära personerna i sina liv, trots det som alkoholen ställer till med. Det positiva glömmer man kanske bort ibland. Martin Stenmark fortsätter med att berätta om sin speciella mamma, och uppväxten med en massa flytt och tio syskon - på mammas sida, det fanns tydligen ännu ett på pappans sida.

Vissa gånger blir det väldigt intressanta och djupa samtal, trots att personerna inte känner varandra från början. Nu har programmet hunnit sluta, så jag tror det är dags för mig också att avsluta det här - för denna gång.

Egen tid och textbearbetning

Vilken härligt lugn hemmakväll jag haft idag. Välbehövligt. Jag hade tänkt från början att även hinna röja lite här hemma. Eftersom det ändå gick en del tid till bilfixandet och annat idag, så har jag unnat mig tid till skrivande och lite läsande. Jag vill verkligen få ordning på mitt hem och känner mig ganska bestämd att se till att det blir så. Tiden räcker inte till allt, så jag får helt enkelt ta lite i taget, hitta en balans mellan nödvändiga hemmafixanden och mer "frivilliga" aktiviteter :)

Jag upptäckte bra spellistor på Spotify idag. Kul. Jag har ännu inte riktigt bekantat mig med alla finesser som finns där. Mycket verkar vara väldigt enkelt att dona med, som tur är.

Jag hade nästan glömt bort hur svårt det kan vara att få ihop texter till sammanhängande intressant läsning. Det är roligt att jobba med det, men för mig tar det rätt lång tid i början, när jag har en stor textmassa innehållande spretiga tankar. Jag har ikväll jobbat vidare med min resetext, som jag förra helgen tog fram efter en lång paus. Det känns emellanåt hopplöst, men jag känner igen känslan från tidigare och vet att jag kan lyckas. Jag är glad att jag är igång igen.

Det är många vänner jag är på väg att höra av mig till, ringa eller skriva. Ändå kommer jag inte riktigt så långt. Just nu har jag så stort behov av eget skrivande och egen tid generellt, så att det inte alltid blir utrymme kvar till att vara social. Jag har också perioder då jag inte alls har lust att kolla in i Facebook. Ikväll till exempel. Annars tittar jag in där rätt ofta numera, när jag har den som mobilapp. Trots att jag ser mig som en social person, har jag nog kanske mer ensamvargsidor än jag trott. Det kanske har blivit så med tiden, att ensamhetsbehovet ökat. Jag kan dock också känna mig ofrivilligt ensam, generellt i livet. Men det är en annan sak, som jag inte fördjupar mig i just nu.

Däckbyte, sol och glädjebubblor

Hmm, var ska jag börja idag då, tänker jag. Så många fragment av olika tankar har kommit och gått under dessa dagar...

Till idag hade jag - liksom förra lördagen - planerat att avsätta lite tid för skrivande. Jag hade tänkt även denna gång att starta dagen med det. Dock blev det lite omvänd ordning. Till eftermiddagsplanen ingick att byta till vinterdäck. Insåg tidigt i morse, att parkeringen här ute kan fyllas av gästbilar så här på helgerna, så jag bestämde mig för att byta däcken direkt efter frukosten. Det var nog rätt djärvt, för jag är lite seg på morgnarna och framför allt på helgerna föredrar jag att ta det lugnt innan jag kommer igång med flitigare bestyr.

Det var skönt att få bilen fixad. När jag kollat luften och fyllt på däcken vid macken, passade jag på att tvätta bilen. I biltvätten - och inte manuellt som däckbytet ;)

Härligt att vi lyckats tajma in den numera sällsynta solen till helgerna, idag och förra helgen :) Läste på Facebookstatusar att det varit dåligt väder både i Skåne och i norra Finland. Även i sydvästra Finland var det sämre väder än här, berättade min kompis i telefon idag. Det var tacksamt att byta däck i tio graders temperatur.

Det är verkligen en sådan period i mitt liv, då jag måste jobba massor med mig själv, mina attityder och förhållningssätt, för att bättre orka med. Jag har en tendens att älta jobbiga saker och har svårt att släppa dem. Bland samtalsämnen denna vecka har varit att skapa någon slags glädjebubblor att ta till vid mörka tankar. Att samla på sig några väldigt positiva associationer, som man aktivt och snabbt ska byta sin tanke emot, när krävande, oönskade tankar vill ta över. Jag måste försöka spåna och skaffa mig några sådana och öva mig på att hastigt ta fram dem :)

Vara i nuet och matshopping

Idag är det en sån kväll då jag först haft lust att skriva, och när jag väl sätter mig här så är idéerna borta... Sätter igång ändå. Även denna vecka är bitvis tung med mycket mentalt motstånd, framför allt dagtid. Dock snäppet bättre än förra.

Förra veckan skrev jag lite om tystnad - inspirerad av min skrivarretreat - med den betydelsen att vara i nuet, att fokusera. Åtminstone ser jag ett samband mellan att tystna och att fokusera. Trots att det inte var en tyst omgivning, var jag nog idag rätt fokuserad, när jag var och "storhandlade" mat i en av de större mataffärerna under kvällen. Jag brukar tycka att det är urtrist och känner ofta ett visst motstånd att ta mig iväg på sådana ärenden. Det var först efteråt jag konstaterade, på väg hem i bilen, att jag faktiskt var på mycket bättre humör. Det slog mig, att jag nog varit ganska närvarande, när jag gick omkring där i affären och jämförde min inköpslista med vad som redan fanns i vagnen. Att jag liksom var där och nu, och inte stressade och planerade nästa steg eller grubblade på annat.

Jag fortsatte på den alerta och positiva banan, när jag kommit hem och packat upp varorna. Jag gick iväg på en liten promenad lyssnandes på musik. Kändes jättebra och stärkte mig ytterligare. Välbehövligt, för när jag är så där nere och illa till mods, som jag varit på sistone, får jag ibland även känslor av rädslor och osäkerhet.

För övrigt har den korta förkänning vi fick av vintern nu helt försvunnit. Det har varit 7-8 grader idag, men dock en del kraftigare vindar. Anledningen, förresten, till att jag skrev storhandla inom citationstecken där ovan är att det inte till ett singelhushåll blir den mängden matkassar som vissa kanske ser framför sig, när de hör det ordet :)

Storm ute efter trevlig kväll

Oj vad det stormar ute nu. Blir bara allt kraftigare. När jag kom hem vid 21-tiden, hann paraplyet vända sig ut och in flera gånger medan jag gick den korta sträckan från busshållplatsen och hem. Nu har vindarna alltså ökat på ännu mer. Låter väldigt högljutt där ute. Jag gick till jobbet i morse, för jag visste inte om det skulle vara för halt att cykla. Eftersom det regnade och såg eländigt ut nu på kvällen, tog jag bussen istället för att promenera hem.

Jag var på en väldigt trevlig spontanbestämd efter-jobbet-träff på en krog i stan. Vi hade seriösa diskussioner om livskriser och annat. Även om det kanske är lite deppiga teman, så blev jag väldigt uppåt och är nöjd med kvällen. Ibland är det skönt att prata av sig lite :) Och vi fick även med positivare samtalsämnen.

Som så ofta på kvällarna, är jag jättetrött nu, så jag tror jag däckar i säng. 

Helgsummering; vintersol, bio, Babel, mm

Vilken underbart solig helg det har varit! Jag har varit ute och gått i solen både idag och igår. Igår hann det dock växla mellan olika vädervarianter under min promenad - snöblandat regn och regn varvade med solen. Trottoarerna var slaskiga, så mina läderkängor var fortfarande blöta igår kväll...

Promenadvy igår, Östra hamnen

Igår kväll promenerade vi till stan också, för då hade det frusit på, och därmed lite väl läskigt att cykla. Vi var och såg den senaste Bondfilmen Skyfall på bio. Det blev helt fullsatt i salongen och folk hade fått vända också, hörde jag idag. Vi var ute i tid och fick bra platser. Filmen var helt sevärd. Det är inte min genre av film, och jag har inte sett många Bondfilmer innan, kanske någon för en massa år sen... Tyckte att det nog vore bra som filmintresserad att se en sådan också. Det var maffigt med Adeles Skyfall-låt på hög biovolym snyggt och konstnärligt illustrerad med snuttar från filmhandlingen invävda i de vackra bildintrycken vid introt. Vad jag hade glömt bort var att jag lever mig in så dant i handlingen och skräms av plötsliga läskiga händelser, så att jag då kan råka skrika till... Det hände förstås, och jag och min kompis hade svårt att hålla oss för skratt sen.

Idag har jag varit på gospelmässa och sjungit, vilket var väldigt trevligt. Vi har en duktig kördirigent, som är lätt att följa och som ger bra instruktioner. Körgemenskapen är fin också. Fikade tillsammans efteråt på kyrkkaffet, flera av oss. Det var ett par minusgrader i morse, när jag promenerade till kyrkan.

Inser att jag borde byta till vinterdäck på bilen snart. Hoppas vädret är ok för det nästa helg. En vinter för några år sen hann bilen vara rejält övertäckt med snö, när jag väl hann ta mig tid till däckbyte. Då fick jag först skotta fram bilen...

Vy  genom sovrumsfönstret i morse

Tittar på Babel parallellt med att jag skriver. Min gamla favoritförfattare John Irving har intervjuats. Han är tydligen aktuell med en ny roman nu. Måste kolla upp... Så många böcker på vill-läsa-listan... Nu kom Bodil Malmsten dit också. Henne har jag inte läst mycket av, men jag tycker hon verkar intressant som person. Hon har kommit ut med en skrivtipsbok av något slag nu. Ska nog koncentrera mig bättre på programmet nu.

Vintrig skrivarmorgon

Vaknade upp till en vintrig morgonvy med ett snötäcke där nu inte gräset längre sticker fram. Temperaturen ute var runt nollan. Utanför mitt fönster finns ett träd med rostbruna löv. Det såg vackert ut när solen väl kom
fram.

De första timmarna efter frukosten har jag suttit och bearbetat min resetext. När jag sen ville ta en paus för att gå ut och gå, blev det plötsligt alldeles grått ute och ner kom något snöblandat regn. Jag satte på datorn igen, och tänkte skriva några rader här på bloggen också innan jag gör ett nytt försök med promenad. Redan nu har det klarnat lite. Ett viktigt syfte med min tänkta promenad är också att ta foton, annars hade jag nog gått ändå, trots nederbörd.

Jag kom inte speciellt långt med resetexten, men det känns bra att jag ändå är igång. Jag har en stor inspiration för skrivandet generellt just nu. Däremot kom jag nyss till ett läge, där en paus skulle behövas, för att orka vidare. Nu skiner solen på bra igen. Temperaturen har åkt upp till 5 grader. Bäst jag skyndar mig ut...

Magont, vinter och skrivarinspiration

Vy genom mitt fönster vid 18-tiden idag

Härligt att det är helg och ledighet! En väldigt tung vecka har det varit på många sätt. Inte nog med det. Idag har jag jätteont i magen. Haft lite smygande under veckan, mer igår och riktigt smärtsamt nu. Fy. Får väl gå till apoteket imorgon om det inte lättar. En fredagkväll vill man ju egentligen skämma bort sig med lite gott att äta och dricka, men försöker ta det försiktigt. Åt dock lite vitchokladöverdragna cashewnötter tidigare ikväll. Det är nog ungefär ett år sen jag senast hade stressont i magen. Får ta hand om mig bättre.

Nu är vintern här, för stunden i alla fall. Igår kväll kom första snön, som ännu ligger halvtunn på marken. Vi har haft 2-3 grader de senaste två dagarna. Det är en speciell kombination ute nu med både lite snö och ännu delvis de vackra höstfärgerna kvar. Till det tittade solen fram några gånger idag - underbart :) Såg att vissa träd vid torget och däromkring hade de gula löven kvar på undre halvan av grenarna, medan det var glest på de övre. Hur vackert jag än tycker det är, lider jag dock lite av att frysa också... Men det ska jag inte fördjupa mig i nu.

Jag fick nog även i år - liksom förra året - en riktig skrivarkick efter helgens skrivarkurs, konstaterar jag nu. Bloggen har fyllts på flitigt under den gångna veckan. Jag försöker nu ta fasta på en viktig sak som togs upp under kursen, nämligen bearbetning av texter. Istället för att bara skriva nya texter bör man gå igenom vad man skrivit under åren och bearbeta sitt material. Idag tog jag fram mina kladd och försök till utkast till en text om förra vinterns utlandsresa. Trots att det har gått väldigt trögt med den, har jag inte helt velat ge upp tanken om att få ihop en vettig skildring. Nu har den legat orörd jättelänge, i månader, tills jag nyss tog upp den. Jag läste igenom det hela och strök under sådant jag tror mig kunna använda. Imorgon vill jag jobba vidare med texten och redigera vid datorn utifrån dagens små tankar.

Snart börjar Skavlan, som jag missat de senaste fredagarna, då jag inte varit hemma. Skönt med en helg på hemmaplan. Har väldigt lite planerat, vilket känns bra och sunt. 

Lunchsamtal och filmkväll

Tog ett bra spontanbeslut att gå tidigare från jobbet idag, när solen sken. Min låga motivation har inte ökat något avsevärt, så det var bra att passa på att flexa lite. Direkt när jag kommit hem tog jag en timmes promenad och hann därmed njuta av de sista solstrålarna som successivt försvann strax innan jag hann tillbaka hem. 

Ljuspunkterna under mina dagar har varit trevliga lunchträffar med vänner både igår och idag, där vi samtalat om viktiga saker. Fick med mig många bra tankar, reflektioner och tips, som jag ska försöka komma ihåg. Blev också påmind och peppad att våga fast det känns jobbigt och läskigt. Gårkvällens körövning gav också glädje.

Ikväll har jag tittat på en mysig fransk film Mina eftermiddagar med Margueritte, ett relationsdrama. En ny vänskap mellan en medelålders man med barndomstrauman - spelad av Gérard Depardieu - och en gammal dam. Damen introducerar den godhjärtade mannen med lässvårigheter till litteraturens värld, när de lär känna varandra på en parkbänk. Helt sevärd med mycket värme.

Livskris eller nåt...

Bara några rader innan jag lägger mig. Jag har precis varit på en väldigt bra teaterföreställning, Ett riktigt fynd, som Åbo svenska teater varit här på Alandica och spelat. De fyra skådespelarna var riktigt duktiga, speciellt en av dem som hade så otroligt många olika roller. Det var mycket humor. Själv har jag tyvärr varit lite nere de senaste dagarna, så jag lyckades inte få upp mitt glada sinne helt fullt.

Jag har sådana dagar på jobbet nu, då självförtroendet varit lågt. Likaså motivationen. Känns som om jag är på fel plats just nu, men ser inte något snabbt sätt att förändra det. Däremot funderar jag längre framåt och försöker informera mig om saker och ting. Men även på det privata, personliga planet känns det lite jobbigt. Vet inte om det är en smärre livskris eller vad jag riktigt hamnat i. Samtidigt tänker jag att det är väl västvärldslyxproblem egentligen, att så stor nöd går det väl inte på mig. Har ju jobb, inkomst, hem och vänner, mm. Ändå kan det kännas så tungt.

Trots att tanken på att genomföra livsförändringar kan inge hopp och lättnad, är det läskigt också. Ska man våga ge upp något tryggt man har för något nytt lite osäkrare - som ändå kanske känns mer rätt? Speciellt nu, när jag känner mig lite så där "grundtrött" på något sätt, är det svårt att tro att jag klarar av vissa utmaningar. Gäller att påminna mig själv om att tro på mig själv. Lyssna inåt.

Innan man riktigt har hittat till livsförändringarna får man försöka göra det bästa av det som är nu - känns som jag konstaterat något liknande tidigare också :) Har i alla fall bokat in lunchträffar med trevliga vänner resten av veckan. Det ger välbehövliga pauser från i övrigt tunga dagar.

Tystnad, stillhet och höstsol

Idag var jag tillbaka till min vardagsverklighet efter det fantastiska, lite avskärmade livet under skrivarretreaten i helgen, då jag fick fokusera på den kreativa delen av mig. Idag var det lite annat. Budgeten för min enhet skulle förhandlas om, så jag fick raskt sätta igång med de sista kalkyleringarna och förberedelserna i morse. Livets kontraster.

Äntligen har solen hittat fram idag. Den har varit en sällsynt syn under denna höst. Jag var bara tvungen att fota lite på lunchen idag. Efter jobbet var jag och klippte mig, och senare cyklade jag till affären och handlade matvaror. Nu har jag installerat mig i soffan. Fått över dagens fotoskörd till datorn från kameran. Nu när jag väl ska skriva har jag - som ofta - hunnit bli trött. Jobbet tar för stor del av mitt liv, konstaterar jag än en gång. Jag ska ändå få ner några tankar om helgen ännu. Det blir nog bara små spontana glimtar av det, för jag har för avsikt att läsa igenom kursanteckningarna, och verkligen plocka ut viktiga kom-ihåg-saker därifrån.

Något som jag verkligen vill ta med mig från helgen, förutom allt om själva skrivandet, är det här med tystnad. Att komma ihåg att stanna till i stillhet och tystnad regelbundet, för att höra och känna mig själv, innerst inne. Det i sig gynnar nog skrivandet också. Framför allt är stillheten viktig för välmåendet generellt, speciellt i vårt hektiska stressamhälle med alla krav det ställer. Hur svårt är det inte att försöka sitta i stillhet och tystnad och bara vara. Tankar om allt möjligt kommer och går. Vår meditationshandledare sa många kloka saker om det. Vi är inte våra tankar eller känslor. Vi kan observera dem liksom utifrån när de kommer och går. Tankarna kan sorteras in i olika kategorier - jobb, minnen, planer, etc. Vi kan lära oss att vara utomstående observatörer av våra tankegångar. Det kräver en hel del övning.

Under retreaten var det tänkt att vi skulle vara tysta under måltiderna. Det är ju väldigt ovant i vår kultur, att sitta vid samma bord och inte samtala. Vi hade en hel del diskussioner om det i gruppen. Jag tror att det var sunt och nyttigt i sammanhanget, att verkligen få tid till sig själv utan distraktion av annat. Däremot kände vi många, att vi gärna också ville prata och lära känna varandra. Vi hann dock genom texterna, och under de gånger vi kom överens om att avvika från reglerna, dela med oss av våra liv för varann. Det i sig var också en väldigt givande och viktig del av helgen.